Demokratins utveckling

Senast uppdaterad: 2/2-2023

Om Sverige - ett material för samhällsorientering.

För ungefär hundra år sedan fick alla myndiga kvinnor och män rätt att rösta i Sverige. Det var en viktig händelse i utvecklingen av Sveriges demokrati. Innan fick bara vissa grupper i samhället rösta i riksdagsvalen. Till exempel inkomst och kön avgjorde om du fick rösta eller inte. Den svenska demokratin har utvecklats snabbt och utvecklas fortfarande varje dag. Saker som vi gör idag påverkar demokratin nu och i framtiden.

Den här texten handlar om demokratins utveckling. Du kommer få läsa om hur demokratin utvecklades i Europa och Sverige. Du får läsa om några av de händelser som har varit viktiga för demokratins utveckling i Europa och Sverige.

Alla har rätt att delta i sitt lands styre, direkt eller genom att välja sina representanter i fria och rättvisa val.

Du har också rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Det betyder att du har rätt att tycka och tänka vad du vill. Du får också sprida dina tankar och idéer till andra, till exempel på sociala medier. Men du får inte använda din yttrandefrihet för att sprida hat och förtal om andra människor och grupper. Du har också rätt att ordna och delta i fredliga möten, demonstrationer och föreningar. Men du har också rätt att inte delta i möten, demonstrationer eller vara medlem i en förening.

Demokratins utveckling i Europa

Europas historia har varit långt från demokratisk. Innan demokratins genombrott styrde en regent i Europas olika stater, till exempel en furste, drottning eller kung. Demokratin i Europa har vuxit fram för att människor har velat ha en mer jämlik fördelning av makten.

I denna text beskrivs några händelser som har varit viktiga för demokratins utveckling i Europa.

Katolska kyrkan fick mindre makt

Den katolska kyrkan hade mycket makt i framförallt Västeuropa under flera hundra år. Regenterna som styrde tyckte att de hade fått sin makt från Gud och inte från folket. Under början av 1500-talet ville många människor förändra kyrkan. De tyckte att den katolska kyrkan var mer intresserad av makt och pengar än av den kristna tron. Flera regenter ville göra sig fria från den katolska kyrkan och själva ha den största makten. Flera länder i Europa lämnade den katolska kyrkan och blev protestantiska. Denna förändring av kyrkan kallas reformationen. Den ledde till en splittring och försvagning av den kristna kyrkan i framförallt Västeuropa.

Nya idéer om människan under 1700- och 1800-talet

På 1700-talet började det som man brukar kalla för upplysningstiden. Under den perioden gjorde människor flera upptäckter inom olika vetenskaper. Människor började vända sig ifrån kyrkan när filosofer sa att de kunde tänka själva och inte alltid behövde följa det som kyrkan eller de som hade makten sa. Människor började få nya idéer om hur samhället borde vara uppbyggt. Idéerna spreds för att allt fler kunde läsa.

Länder i Europa inspirerades av revolutioner i Nordamerika under 1700-talet

Den amerikanska revolutionen startade då de som bodde i Nordamerika inte fick vara med och bestämma i det brittiska parlamentet. Britterna styrde då över det som idag är USA, som en koloni. Amerikanerna startade en revolution och fick självstyre efter att de besegrat Storbritannien. Det nybildade landet använde den franske filosofen Montesquieus idé om hur ett lands styre skulle vara uppbyggt. Styret består av tre delar: den lagstiftande makten som skapar lagar och fattar beslut, den verkställande makten som genomför besluten och ser till att lagarna följs, och den dömande makten som tolkar och använder lagarna. Detta sätt att dela upp makten blev mycket viktigt för flera länder som senare blev demokratier.

Framgången för den amerikanska revolutionen inspirerade länder i Europa. I till exempel Frankrike var många missnöjda med hur kungen styrde landet. Landet var inblandat i flera dyra krig. Dessutom hade skörden varit dålig under flera år så folk hade inget att äta. Folket ville ha rätt att vara med och bestämma hur landet skulle styras. Till slut gjorde folket uppror mot kungen genom en revolution som startade 1789. Revolutionen var blodig och många människor blev avrättade, till exempel kungen och drottningen.

Den franska revolutionen blev en av flera viktiga händelser som påverkade demokratins utveckling i Europa och även i Sverige. Efter revolutionen beslutade Frankrikes nationalförsamling om en ny lag. Lagen sa att makten ska komma från folket och att ingen människa är mer värd än någon annan. Det var dock framförallt män som fick rättigheterna i Frankrike. Idag gäller rättigheterna alla människor och inte bara män.

Demokratins utveckling i Sverige

Olika händelser i Sverige har påverkat demokratins framväxt och hur samhället ser ut idag. Några händelser under 1800-talet och början av 1900-talet har varit särskilt viktiga. De lade grunden till ett modernt och demokratiskt Sverige.

Men hur såg samhället ut i Sverige innan landet blev demokratiskt? Kungen hade mycket makt och ansågs vara utvald av Gud. De flesta barn gick inte i skolan. De allra flesta vuxna kvinnor och män fick inte vara med och bestämma hur Sverige skulle styras. Det tog förstås lång tid att förändra situationen.

I denna text beskrivs några händelser som har varit viktiga för demokratins utveckling i Sverige.

1700-talet: Frihetstiden och en ny lag om tryckfrihet

Under 1700-talet fick Sverige ett nytt styrelseskick. Riksdagen var uppdelad i fyra olika grupper, så kallade stånd: adel, präster, borgare och bönder. Varje stånd hade en röst i frågor som handlade om nya lagar och skatter. Den nya svenska riksdagen var inte demokratiskt vald men fler människor fick vara med och bestämma. Makten blev uppdelad i samhället och det var starten på en period av mer frihet. Därför kallas den här perioden för frihetstiden.

Riksdagen bestod av två partier. Hattarna som framförallt var adelns parti och mössorna som framförallt var de lägre samhällsklassernas parti. Frihetstiden tog slut när kung Gustav III gjorde en statskupp år 1772. Då fick kungen mer makt och riksdagen förlorade makt.

Redan 1766 fick Sverige en lag om tryck- och yttrandefrihet, som sa att alla har rätt att skriva, trycka och publicera texter om nästan vad som helst. Före 1766 var Sverige ett land med censur. Det var bara tillåtet att skriva och trycka sådant som makthavarna höll med om. Alla texter och böcker som trycktes skulle godkännas i förväg. Lagen gällde bara i åtta år, men är en viktig förändring i svensk demokratisk historia.

1809: Sverige får en ny grundlag

Under 1800-talet förändrades Sverige. År 1809 avsattes kungen. Sverige fick en ny kung som hade mindre makt. Den sjätte juni samma år fick Sverige en ny grundlag – 1809 års regeringsform. Lagen minskade kungens makt. Sveriges riksdag fick mer makt och domstolarna blev mer självständiga. Den sjätte juni är Sveriges nationaldag.

Trots att makten var uppdelad mellan kungen och riksdagen var Sverige inte en utvecklad demokrati. Men de nya lagarna gjorde det lättare för Sverige att bli mer demokratiskt. Det blev till exempel lättare för människor att säga och skriva vad de tänkte och tyckte.

1809 års regeringsform gällde formellt fram till 1975. Sverige fick en ny regeringsform 1974. Det är Sveriges nuvarande regeringsform.

1842: Alla barn får gå i skolan

År 1842 infördes obligatorisk folkskola i Sverige för att alla barn skulle få utbildning. I folkskolan fick många fler människor lära sig läsa och skriva. Det var en viktig förutsättning för den demokratiska utvecklingen i Sverige.

Varför är skola och utbildning viktigt för demokratin, tror du?

1866: Tvåkammarriksdag införs

År 1865 försvann riksdagens fyra grupper, så kallade stånd (adel, präster, borgare och bönder). År 1866 fick riksdagen istället två avdelningar som kallades kammare: första kammaren och andra kammaren. Sedan 1971 har Sveriges riksdag bara en kammare.

1800-talet och 1900-talet: Folkrörelsernas tid i Sverige

Under 1800-talet startade många olika folkrörelser i Sverige. Människor såg olika problem i det svenska samhället: alkoholproblem, dåliga arbetsvillkor, dåliga bostäder och att kvinnor behandlades dåligt. Många tänkte att problemen gick att lösa om folk samarbetade. Personer som tyckte samma sak kunde träffas, organisera sig i föreningar och tillsammans försöka lösa problemen.

Flera olika folkrörelser växte fram, till exempel: nykterhetsrörelsen, frikyrkorna, kvinnorörelsen, bonderörelsen, den liberala rösträttsrörelsen och arbetarrörelsen. Folkrörelserna var viktiga för demokratin, bland annat för att människor lärde sig hur de kunde påverka och förändra politiken. Människorna i folkrörelserna höll möten, debatterade och röstade för att fatta beslut – precis som man gjorde och fortfarande gör i riksdagen. Denna kamp som skedde utanför riksdagen var helt ny. Människorna i folkrörelserna gjorde sina röster hörda och utmanade staten, kyrkan och andra makthavare.

1918–1921: Demokratins genombrott – allmän och lika rösträtt

Under slutet av 1800-talet började människor i Sverige organisera sig för att kämpa för allmän och lika rösträtt. Tidigare fick bara en liten del av befolkningen i Sverige rösta i riksdagsvalen. Det som avgjorde vem som fick rösta var personens rikedom och om personen var man eller kvinna. Om du inte hade en viss rikedom eller var kvinna fick du inte rösta.

År 1909 beslutade riksdagen om allmän rösträtt för män i Sverige. Män över 24 år som hade betalat skatt och gjort värnplikten fick rösta i valet till riksdagens andra kammare. Män som fattigvården hade tagit hand om eller som hade suttit i fängelse fick inte rösta.

Hösten 1918 blev det fred i Europa efter det första världskriget. Sverige var inte med i kriget men påverkades av det. Både män och kvinnor fick hjälpa till under kriget i militären, jordbruket, industrin och i hemmen. Många tyckte att folket borde få rätt att rösta när de hade kämpat så hårt under kriget.

År 1919 beslutade riksdagen att även kvinnor skulle få rösta i riksdagsvalet. Vid riksdagsvalet år 1921 gällde allmän och lika rösträtt. Både kvinnor och män fick rösta. Nu var varje persons röst värd lika mycket.

Men fick verkligen alla rösta år 1921? Nej, det var bara ungefär 55 procent av befolkningen som kunde rösta. Flera grupper i samhället fick inte rösta. De som inte fick rösta var till exempel de som satt i fängelse, de som hade stora skatteskulder och de som var omyndiga. Många personer med funktionsnedsättningar fick inte rösta om en domstol hade bestämt att de var omyndiga. År 1989 försvann begreppet omyndig från den svenska lagstiftningen. Det innebar att en person inte längre kunde bli omyndigförklarad. Sedan dess får alla svenska medborgare över 18 år rösta i riksdagsvalen.