Det svenska valsystemet

Senast uppdaterad: 5/11-2021

Om Sverige - ett material för samhällsorientering.

Den här texten handlar om det svenska valsystemet. Det är genom valen som invånarna kan påverka politiken i Sverige.

En röstlokal med en hand som lägger ett röstkort i en låda och en person i bakgrunden vid ett röstningsbås.

Du kommer bland annat få läsa om vilka val det finns i Sverige, vem som får rösta och hur man gör för att rösta. Du kommer också få läsa om vem som kan bli politiker och vilka som styr Sverige idag.

  • Rätten att påverka och delta i sitt lands styre

    Alla har rätt att delta i sitt lands styre, direkt eller genom att välja sina representanter i fria och rättvisa val.

    Du har också rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Det betyder att du har rätt att tycka och tänka vad du vill. Du får också sprida dina tankar och idéer till andra, till exempel på sociala medier. Men du får inte använda din yttrandefrihet för att sprida hat och förtal om andra människor och grupper. Du har också rätt att ordna och delta i fredliga möten, demonstrationer och föreningar. Men du har också rätt att inte delta i möten, demonstrationer eller vara medlem i en förening.

Val vart fjärde år

I Sverige får alla vara med och bestämma. Det är grunden för demokrati. Vart fjärde år är det val i Sverige. Då röstar vi på de partier som vi tycker har den bästa politiken. De partier vi röstar fram är de som sen styr Sverige åt oss. Det som vi invånare tycker har därför stor betydelse för hur Sverige ska fungera.

Det finns olika partier att rösta på. Partierna representeras av politiker. De olika partierna har ofta olika idéer och förslag om hur landet ska styras. Politikerna beslutar till exempel om hur mycket det ska kosta att åka buss, hur mycket skatt vi ska betala och hur skolorna ska fungera. Politiken handlar om frågor som påverkar oss varje dag.

Olika val

Det finns fyra allmänna val i Sverige:

  • Val till kommunfullmäktige
  • Val till regionfullmäktige
  • Val till riksdagen
  • Val till Europaparlamentet

Politikerna i riksdagen tar beslut om sådant som gäller hela landet. Politikerna i regionerna och kommunerna tar beslut om sådant där vi bor. Politikerna i Europaparlamentet tar beslut om frågor som rör hela EU.

Politiska partier

När du röstar väljer du ett parti att rösta på. Ibland kanske du upplever att många partier tycker samma sak. Alla partier vill till exempel ha bättre sjukvård och skola. Samtidigt kan partier tänka olika kring hur sjukvården och skolan ska bli bättre. Det beror delvis på att partierna har olika ideologier. En ideologi är en samling idéer om hur samhället ska se ut och hur det ska styras. Det finns många olika ideologier. Några klassiska ideologier är till exempel konservatism, liberalism, socialism och kommunism. Det finns också moderna ideologier som till exempel feminism och ekologism.

Ett politiskt parti är en grupp människor som ställer upp i politiska val för att få inflytande över frågor de tycker är viktiga. Partier har vanligtvis medlemmar som ofta har liknande idéer och tankar om hur de vill påverka landet. Det finns dock inga särskilda krav på vad ett parti ska vara. I den svenska grundlagen finns till exempel ingen definition av vad ett parti är. I grundlagen står det bara att mandaten (platserna) i riksdagen ska fördelas mellan partierna som anmält sitt deltagande i valet.

Du tycker kanske inte exakt samma som ett parti. Du får välja vilka frågor du tycker är viktigast. Du röstar på det parti som du tycker har den klokaste politiken. Olika partier är viktiga i en demokrati eftersom de ger väljarna olika alternativ att rösta på.

I Sverige brukar de politiska partierna placeras på en skala: vänster- och högerskalan. Skalan beskriver till exempel hur mycket skatt partierna tycker att vi ska betala eller hur stor roll staten ska ha i samhället. Det finns också partier som inte är tydligt vänster eller höger utan anses tillhöra den politiska mitten.

Östra riksdagshuset med svenska flaggan och EU-flaggan som rör sig i vinden.

Foto: Melker Dahlstrand/Sveriges riksdag

Proportionella val

I Sverige har vi något som kallas proportionella val. Det betyder att ett parti som får tjugo procent av rösterna får ungefär tjugo procent av platserna i riksdagen. I riksdagen finns det totalt 349 platser att fördela.

De partier som får flest röster i riksdagsvalet får också flest platser i riksdagen. Det är vanligt att partierna samarbetar med varandra för att skapa majoritet och på så sätt få igenom sina politiska förslag.

Små partier kommer inte in i riksdagen

Alla partier kan inte vara med i riksdagen. För att komma in i riksdagen måste ett parti få minst fyra procent av rösterna i riksdagsvalet. Regeln finns för att partierna i riksdagen lättare ska komma överens. Det kan bli svårare att samarbeta för partierna om de är för många.

I valet till regionen och kommunen är reglerna lite annorlunda. Där är det lättare för mindre partier att komma in.

Vilka partier sitter i riksdagen just nu?

Under nuvarande valperiod är det följande partier som är representerade i riksdagen.

Hur många procent av rösterna partierna fick vid riksdagsvalet 2018 står inom parentes.

  • Centerpartiet (C) - 31 platser (8,61 %)
  • Kristdemokraterna (KD) - 22 platser (6,32 %)
  • Liberalerna (L) - 20 platser (5,49 %)
  • Miljöpartiet (MP) - 16 platser (4,41 %)
  • Moderaterna (M) - 70 platser (19,84 %)
  • Socialdemokraterna (S) - 100 platser (28,26 %)
  • Sverigedemokraterna (SD) - 62 platser (17,53 %)
  • Vänsterpartiet (V) - 28 platser (8,00 %)

Om du vill veta mer om de svenska riksdagspartiernas viktigaste frågor kan du läsa mer på partiernas egna webbplatser:

De svenska riksdagspartiernas logotyper och antal ledamöter i riksdagen.

De svenska riksdagspartierna och antal ledamöter i riksdagen. Källa: Sveriges riksdag, hämtad 2021-06-14.

Folkomröstning

Ibland tar politikerna hjälp av folket för att bestämma i en speciell fråga. Det kallas folkomröstning. Folkomröstningarna är oftast bara rådgivande. Det betyder att politikerna inte måste följa resultatet. Men det är ett bra sätt att ta reda på vad folket tycker. År 2003 hade vi en folkomröstning om euron. Då röstade vi om Sverige skulle byta ut den svenska kronan (SEK) mot euro (EUR). Svenska folket röstade nej. Politikerna lyssnade och Sverige behöll den svenska kronan.

Folkomröstningar kan också hållas i en kommun eller region. Det kallas för kommunal folkomröstning.

Vem får rösta?

Du får rösta i riksdagsvalet om du är svensk medborgare och har fyllt 18 år. Du måste också ha varit folkbokförd i Sverige någon gång.

Du får rösta i kommunval och regionval om du är 18 år och har varit folkbokförd i Sverige i minst tre år. Du behöver alltså inte vara svensk medborgare för att rösta i kommunval och regionval. Om du är medborgare i något annat EU-land, Island eller Norge behöver du inte ha varit folkbokförd i tre år för att få rösta i kommunval och regionval.

Du får rösta till Europaparlamentet om du har fyllt 18 år och är medborgare i ett EU-land och är folkbokförd i Sverige.

  • Frågor för reflektion

    Läs texten igen och fundera på när du får tillfälle att rösta i Sverige första gången och vilka val du då får rösta i.

Hur gör du för att rösta?

Den andra söndagen i september vart fjärde år är det val. Det är tre val samtidigt. Till riksdagen, regionerna och kommunerna.

Du som har rätt att rösta får ett röstkort hemskickat innan valet. På röstkortet står det vilken vallokal som du ska gå till. Det kan till exempel vara en skola i närheten där du bor. Du måste visa upp ditt id-kort, pass eller körkort när du ska rösta.

I vallokalen finns valsedlar till de olika partierna. Valsedeln stoppar du ner i ett kuvert. Det finns valsedlar i tre olika färger. De gula används för riksdagsvalet. De blå används till regionvalet. De vita används till kommunvalet. Om du vill kan också du rösta på en särskild politiker. Då sätter du ett kryss framför den politikerns namn.

Du behöver inte berätta vilket parti du röstar på om du inte vill. I vallokalen går du bakom en skärm för att lägga din valsedel i kuvertet. De som arbetar med valet kan inte ta reda på vilket parti du röstat på.

Du kan också rösta innan valet. Det kallas att förtidsrösta. Förtidsröstningen börjar 18 dagar före valet. Lokaler för förtidsröstningar finns över hela landet.

  • Frågor för reflektion

    Läs texten igen och fundera på vad som händer när det är dags för dig att rösta i ett val i Sverige. Vad måste du göra själv?

Rösta i EU-valet

Att rösta i EU-valet går till på samma sätt som valet till riksdagen. Valet sker vart femte år. Då finns det bara en färg på valsedlarna och de är vita.

Valdeltagande

Genom att rösta i valen kan vi invånare påverka Sveriges politik. Det är ett sätt att ändra på sådant vi tycker är orättvist eller fungerar dåligt. Om människor inte röstar kan det vara för att de inte litar på politikerna. Det kan vara ett tecken på att demokratin fungerar dåligt.

I Sverige är det många som väljer att rösta. I riksdagsvalet 2018 röstade 87 procent av svenskarna. Det är högt valdeltagande jämfört med många andra länder.

Vilka som väljer att använda sin röst skiljer sig åt mellan olika grupper i Sverige. Valdeltagandet är lägre bland personer med låg inkomst, låg utbildningsnivå och bland personer som är födda utanför Sverige. Det kan bland annat bero på att alla inte känner till vilka rättigheter de har att rösta i valen, eller att de tror att deras röst inte har någon betydelse.

Men varje röst påverkar resultatet i valen. I det senaste riksdagsvalet var det nästan en miljon människor som inte röstade. Det är nästan en miljon röster som tillsammans hade kunnat påverka svensk politik.

Vem kan bli politiker?

För att bli politiker gäller samma regler som för vem som får rösta i valen. Har du till exempel bott i Sverige i minst tre år kan du ställa upp i kommunvalet.

Du kan också engagera dig i ett politiskt parti utan att ha ett politiskt uppdrag. Genom att bli medlem i ett parti kan du påverka politiken. Om du inte gillar något av de partier som finns kan du engagera dig i en social rörelse eller en annan förening. Du kan skriva insändare i tidningar, ringa in till olika radioprogram eller till och med starta ett eget politiskt parti.

Vilka är folkvalda?

De politiker vi röstat fram i valen ska företräda folket och de åsikter som finns. Det finns vissa grupper som är underrepresenterade bland de folkvalda politikerna. Att vara underrepresenterad innebär att andelen politiker som har en viss bakgrund är lägre än andelen i befolkningen med samma bakgrund.

I Sveriges riksdag är det till exempel jämförelsevis få personer som är över 65 år, jämfört med hur många i Sveriges befolkning som är över 65 år. I riksdagen är det också jämförelsevis få personer som är födda utomlands jämfört med hur många i Sveriges befolkning som är födda utomlands.

Men det är nästan lika många kvinnor som män i Sveriges riksdag. Det är ganska ovanligt. I många länder är det mycket fler män än kvinnor bland de styrande politikerna. Trots den jämna fördelningen mellan män och kvinnor har Sverige aldrig haft någon kvinna som statsminister.