Vad är demokrati?

Senast uppdaterad: 2/2-2023

Om Sverige - ett material för samhällsorientering.

Vad är demokrati? Det är en svår fråga som det inte finns något tydligt svar på. För en del är demokrati en självklarhet, för andra inte. Sverige är en demokrati, men har inte alltid varit det. Många av de friheter, rättigheter och möjligheter vi har idag i Sverige var det många människor som inte hade för hundra år sedan.

Samlingslokal från början av 1900-talet med kvinnor och olika plakat och en banderoll med texten "Rösträtt för kvinnor".

Foto: Nordiska museet

Den här texten handlar om demokrati. Du kommer få läsa om vad som kännetecknar en demokrati och om olika typer av demokrati. Du kommer också få läsa om utmaningar för demokratin i Sverige. Dessutom får du läsa om olika saker du kan göra för att påverka och delta i samhället.

Alla har rätt att delta i sitt lands styre, direkt eller genom att välja sina representanter i fria och rättvisa val.

Du har också rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Det betyder att du har rätt att tycka och tänka vad du vill. Du får också sprida dina tankar och idéer till andra, till exempel på sociala medier. Men du får inte använda din yttrandefrihet för att sprida hat och förtal om andra människor och grupper. Du har också rätt att ordna och delta i fredliga möten, demonstrationer och föreningar. Men du har också rätt att inte delta i möten, demonstrationer eller vara medlem i en förening.

Vad kännetecknar en demokrati?

Demokrati är ett sätt att ordna samhället. Ordet demokrati kommer från grekiskan och betyder ungefär "folkstyre" på svenska. I demokratier är det alltså folket som har den politiska makten. Motsatsen till demokrati är diktatur. I en diktatur bestämmer ett enda parti eller en enda person.

Sverige är en demokrati. I den svenska grundlagen står det att bland annat att all offentlig makt i Sverige utgår från folket. Det betyder att folket bestämmer vem som ska styra landet. Folket väljer vilka partier och politiker som ska styra landet åt dem.

Människor har diskuterat demokrati i flera tusen år. Det är svårt att beskriva demokrati så att alla är helt överens. Men de flesta håller med om att det handlar om att människor får vara med och bestämma. Det handlar också om att makten delas mellan staten, invånarna och politikerna och att uppdelningen går till på ett rättvist, jämlikt och lagligt sätt.

Här är några exempel på vad som kännetecknar en demokrati.

Folket styr genom fria och rättvisa val

Fria och rättvisa val är väldigt viktiga i en demokrati. Det betyder att alla myndiga personer, både kvinnor och män, ska kunna rösta i parlamentsval. De som röstar behöver inte tala om för andra vad de har röstat på.

Majoriteten bestämmer oftast

I en demokrati bestämmer oftast majoriteten. Det betyder att det förslag som får flest röster vinner vid omröstningar. En ensam person får inte bestämma något om inte fler personer håller med. Men majoriteten får inte fatta beslut som bryter mot grundlagarna eller de mänskliga rättigheterna.

Majoriteten får aldrig förtrycka minoriteter i ett land. Minoriteter är samhällsgrupper som färre personer ingår i än i majoriteten.

Alla människor är lika mycket värda

Alla människor är lika mycket värda och ska ha samma rättigheter i en demokrati. Ingen får bli orättvist behandlad. Du ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter oavsett vem du är.

Folket har politiska friheter och rättigheter

För att demokratin ska fungera är det viktigt att alla får tycka och säga vad de vill. Det kallas åsiktsfrihet. Alla människor ska också kunna uttrycka sina åsikter, i till exempel tidningar, radio eller TV. Det kallas yttrandefrihet och tryckfrihet. Du får dock inte använda din yttrandefrihet för att sprida hat och förtal om andra människor och grupper. Människor ska också kunna träffas i grupp för att demonstrera mot något som de inte tycker fungerar i samhället. Det kallas mötesfrihet.

Åsiktsfrihet, yttrandefrihet, tryckfrihet och mötesfrihet är exempel på politiska friheter och rättigheter. Dessa friheter och rättigheter brukar vara skrivna i ett lands grundlag.

Alla är lika inför lagen

En annan viktig del i demokratin är att alla människor är lika inför lagen. Det spelar ingen roll om du är rik eller fattig, man eller kvinna, född i ett annat land eller i Sverige. Alla måste följa de lagar som finns. Om du har begått ett brott eller blir anklagad för ett brott har du rätt att få det utrett. Ingen människa får dömas utan en rättvis rättegång.

Det finns olika typer av demokrati

Det finns olika typer av demokrati. Olika demokratiska länder har valt olika sätt att låta folket styra. Ett land kan till exempel ha representativ demokrati. Det innebär att folket väljer representanter som styr landet åt dem, till exempel partier eller politiker. Sverige är en representativ demokrati. Alla personer som har rätt att rösta väljer partier som får platser i riksdag, region, kommun och Europaparlamentet.

Det finns också länder som har inslag av direkt demokrati. Direkt demokrati betyder att alla som har rösträtt är med och fattar beslut. Ett exempel på direkt demokrati är folkomröstningar. Då får folket vara med och bestämma eller tycka till i en särskild fråga.

Utmaningar för den svenska demokratin

Jämfört med många andra länder är den svenska demokratin stark. Till exempel röstar en stor del av befolkningen, både män och kvinnor, i de svenska valen. I Sverige har alla rätt att göra sin röst hörd och säga sin åsikt. De flesta som bor i Sverige litar på myndigheterna, på staten och på varandra. Men det finns också utmaningar för den svenska demokratin.

En utmaning är att det finns stora skillnader i det svenska valdeltagandet. Till exempel är valdeltagandet lägre bland personer med låg utbildning.

En annan utmaning är att propaganda, lögner och hat sprids ibland på sociala medier. Politiker, journalister och andra personer som deltar i samhällsdebatten blir ibland hotade. Kvinnor som säger och skriver sin åsikt blir ibland utsatta för hat, hot och sexuella trakasserier just för att de är kvinnor. Personer kan också bli utsatta för hatbrott och diskriminering, till exempel på grund av sin religion, sitt kön eller sin hudfärg. Om du riskerar att bli utsatt för till exempel hat kan det vara svårare att våga delta i demokratin.

Det finns också grupper som vill förhindra demokratin och skapa misstro och splittring i samhället genom att till exempel ställa olika grupper mot varandra eller sprida felaktig information.

Demokratin överlever inte av sig själv. Vi måste ta hand om den. Det är till exempel viktigt att använda sin rösträtt, bilda sig en uppfattning i samhällsfrågor och ta till sig nyheter och samhällsinformation, för att demokratin ska kunna fortsätta finnas och utvecklas.

Vad kan du göra för att ta hand om demokratin nu och i framtiden?

Demokrati i vardagen

Exempel: Adam vill påverka i samhället

Adam har uppehållstillstånd och har bott i Göteborg i fyra år. Han har precis röstat i kommunvalet i Göteborg. Han tänker att det kommer dröja fyra år tills han får vara med och påverka politiken i Göteborg igen. Är det bara på valdagen som Adam kan påverka och delta i demokratin? Eller finns det andra sätt för honom att påverka och delta i samhället?

Demokrati handlar inte bara om att rösta i politiska val. Och det är inte bara politiker som arbetar med demokrati. Demokrati kan användas i vardagen – i skolan, i området där du bor, inom idrotten och på din arbetsplats.

Det är viktigt att vi alla som bor i Sverige fortsätter att utveckla och ta hand om vår demokrati. Det är viktigt att vi också känner oss delaktiga i samhället och känner att vi har möjlighet att påverka.

Har du åsikter om hur vägen hem från din arbetsplats kan bli tryggare? Tycker du det är viktigt att tänka på miljön? I listan finns olika tips på vad du kan göra för att delta i samhället och påverka din vardag. Din röst och åsikt är viktig.

Demonstration med tre personer längst fram som håller en banderoll och många människor i bakgrunden.

Saker du kan göra för att påverka och delta i samhället

  • Du kan rösta i politiska val
  • Du kan bli medlem i ett politiskt parti
  • Du kan kontakta en politiker
  • Du kan starta eller skriva på en namninsamling
  • Du kan demonstrera
  • Du kan bli medlem i eller starta en förening eller organisation
  • Du kan kontakta media för att berätta om sådant du tycker är viktigt
  • Du kan skriva debattartiklar och insändare i tidningar
  • Du kan skriva på sociala medier för att uppmärksamma en fråga
  • Du kan påverka på din arbetsplats, till exempel genom fackföreningar
  • Du kan lämna synpunkter eller klagomål till din kommun
  • Du som går i skolan kan påverka genom att säga till din lärare eller ditt elevråd vad du tycker
  • Du kan påverka i ditt bostadsområde
  • Du kan delta på möten som din kommun ordnar
  • Du kan lämna ett medborgarförslag till din kommun eller region

Fundera på vad du vill förändra i samhället eller vad du tycker är viktigt. Vilka exempel i listan skulle du välja för att driva din åsikt eller ditt förslag?