Rätten till din egen kropp

Senast uppdaterad: 2/11-2021

Om Sverige - ett material för samhällsorientering.

För att kunna ta beslut som handlar om vår kropp behöver vi kunskap om den. Vi behöver till exempel kunskap om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Sexualitet och SRHR kan kännas svårt att prata om. Det kan också vara roligt och givande att prata om. Sexualitet påverkar oss alla på olika sätt. Det handlar om livet, om oss själva, vad vi tänker och tycker och om vilka vi är som människor.

Den här texten handlar om rätten till din egen kropp. Du kommer få läsa om vad sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) är. Det betyder att du kommer få läsa om bland annat preventivmedel, sexuellt överförbara sjukdomar, abort och cellprovtagning. Du får också läsa om sex mot ersättning och lagen om samtycke. Dessutom får du läsa om organdonation.

  • Rätten till din egen kropp

    Alla har rätt till sin egen kropp. Du har rätt att bestämma över din egen kropp och sexualitet. Du har till exempel rätt att bestämma om du vill ha barn eller inte. Du har också rätt att besöka hälso- och sjukvården för att få hjälp och råd om till exempel preventivmedel, graviditet och förlossning. Du har rätt att bestämma om, när och med vem du vill ha sex. Du ska inte behöva riskera din hälsa för någon annans skull. Ingen får utsätta dig för våld, sexuella övergrepp eller annat som skadar din hälsa. Du har också rätt till ett privatliv.

Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR)

Sexuell och reproduktiv hälsa handlar om att må bra i sin sexualitet och reproduktion.

Sexualitet är en viktig del av att vara människa. Den har betydelse för hur vi mår genom hela livet. Sexualitet är mer än att ha sex. Det är också vilka vi är, att vara nära andra människor, våra tankar, och våra relationer. Vår sexualitet påverkas av vår omgivning och det samhälle vi lever i.

Reproduktiv hälsa innebär säker vård före, under och efter att någon fött barn. Möjligheten att få barn ser olika ut för olika människor. Sjukvården kan hjälpa till om det är svårt att få barn. För att alla ska ha en god reproduktiv hälsa behövs också tillgång till säkra aborter och möjlighet att välja preventivmetod, till exempel kondom eller spiral.

Sexuella och reproduktiva rättigheter behövs för att alla ska ha en god sexuell och reproduktiv hälsa. Detta innebär att alla har rätt att fatta beslut om sin egen kropp. Du har rätt att

  • bestämma om, när och med vem du vill ha sex.
  • bestämma om, när och hur du vill ha barn.
  • bestämma över din sexualitet.
  • bestämma hur du identifierar dig och uttrycker ditt kön, till exempel som kvinna, man eller transperson.

Hur vi mår påverkar vår sexuella hälsa. Sexuell ohälsa kan vara tecken på andra sjukdomar eller bero på behandling och mediciner. Vi har rätt till information och vård från till exempel skolan och sjukvården så att vi kan ta hand om vår sexuella och reproduktiva hälsa under hela livet.

Illustrerat collage av yngre och äldre personer och olika typer av kärleksrelationer.

Preventivmedel

Preventivmedel är olika sätt att skydda sig mot oönskad graviditet och sexuellt överförbara sjukdomar. Ansvaret för att skaffa preventivmedel ligger både hos den som kan bli gravid och den som kan göra någon gravid.

Exempel: Nadja och Adam vill skydda sig mot graviditet

Nadja och hennes man Adam har tre barn tillsammans. De vill ha ett säkert skydd mot graviditet. De vill inte ha fler barn. Att inte ha sex de dagar när risken för att bli gravid är som störst eller att avbryta samlag tycker de är för osäkert. Nadjas vänner har fått hjälp hos gynekolog och på vårdcentral.

Nadja ringer barnmorskemottagningen och bokar en tid för rådgivning. När Nadja träffar barnmorskan på barnmorskemottagningen berättar barnmorskan om preventivmedel med eller utan hormoner. Barnmorskan berättar att kondomer är bra mot sjukdomar som kan överföras vid sex. Hon visar hur preventivmedel kan ges på olika sätt, i form av tabletter, plåster, spiral och spruta. Det går också att sätta in en liten stav under huden eller ha en p-ring i slidan. Nadja eller Adam kan också sterilisera sig. Sterilisering är en liten operation som gör att man inte kan få barn. Det vill inte Nadja eller hennes man göra. Barnmorskan frågar om Nadja har några sjukdomar som kan påverka valet. Hon kontrollerar, blodtryck, längd och vikt och gör en gynekologisk undersökning. Nadja vill fundera på vilket preventivmedel hon och Adam ska välja.

Dagen efter hör Adam av sig till barnmorskan. De pratar på telefon. Adam vill veta mer om olika kondomer och vilka som fungerar bäst. Barnmorskan berättar att det finns olika storlekar och olika material. Barnmorskan berättar också vilka mottagningar Adam kan gå till för att få hjälp med att hitta rätt kondom. Där kan han också boka ett samtal om hur man använder kondom och få gratis kondomer i olika storlekar för att testa hemma. Nadja och Adam tycker att det fungerar bra med kondom och väljer det som preventivmedel.

Sexuellt överförbara sjukdomar

Sexuellt överförbara sjukdomar är sjukdomar som man kan få av att ha sex med en person som har en sjukdom som kan överföras vid sex, som till exempel klamydia.

Sexuellt överförbara sjukdomar kallas också för könssjukdomar.

Exempel: George tror att han har en könssjukdom

George har flytningar från urinröret och det svider när han kissar. Han har haft sex både med Johanna och med Emilio. Han går till sin vårdcentral för han misstänker att han fått en könssjukdom. Läkaren undersöker honom och han lämnar urinprov och blodprov. Svaret är klart efter en vecka, George har klamydia. Han får behandling med tabletter.

Det finns en särskild lag om smittsamma sjukdomar. Lagen heter smittskyddslagen. Klamydia är en av de sjukdomar som ingår i den lagen. Det betyder att George inte behöver betala för besöket, testningen eller behandlingen. Han får veta att han måste använda kondom om han har sex och helst inte ha sex innan behandlingen är klar. Han måste också berätta vilka han har haft sex med under det senaste året. Vårdcentralen kommer att ta reda på om någon av dem också har klamydia. De kontaktar Johanna och Emilio, som också måste lämna prov. Vårdcentralen får inte berätta att det är George som har klamydia och har sagt deras namn till vårdcentralen.

Johanna och Emilio har inte några besvär. De måste ändå testa sig för det är vanligt att ha en könssjukdom utan att det märks. Johanna testar sig hos gynekolog och Emilio på ungdomsmottagningen.

Abort

Att göra en abort innebär att man avbryter en graviditet.

Exempel: Zahra vill göra en abort

Zahra är gravid och vill göra en abort. Alla gravida har rätt att göra abort. Det får även den som inte är svensk medborgare. Zahra ringer till sjukhusets mottagning för abort och får tid för besök. Hennes man Johan följer med. Han känner sig osäker på hur de ska göra. Personalen berättar om reglerna för abort. De får veta att det är den som är gravid som bestämmer om en abort. Personalen berättar också att de kan få prata om sina känslor med en kurator om de vill. Fram till graviditetsvecka 18 kan Zahra själv bestämma om abort. Mellan vecka 18–21 är det Socialstyrelsen som bestämmer. Efter vecka 21 tillåts inte abort.

Det vanligaste är att göra aborten med mediciner. Zahra får en tablett och kommer tillbaka till sjukhuset efter några dagar. Hennes man Johan är med. Zahra får då en medicin som gör att hon blöder och graviditeten avbryts. Efter några timmar kan hon åka hem. En abort kan också göras med en liten operation. Då får man också åka hem samma dag.

Gynekologisk cellprovtagning

Alla kvinnor som är mellan 23 och 64 år blir kallade av vården för att ta cellprov. En barnmorska eller en läkare tar ett cellprov från livmodern. Provet tas genom slidan. Det är ett prov som visar om celler har ändrats i din livmoder. Du ser eller känner inte dessa cellförändringar och de ger oftast inga problem. Förändringarna är inte farliga, men kan utvecklas till cancer om de inte hittas och behandlas tillräckligt tidigt. Det enda sättet att hitta cellförändringar är genom cellprov.

Ett cellprov tar några minuter. Det är gratis. Det brukar inte göra ont och det finns ingen risk att något skadas. Om du tar cellprov varje gång du får en inbjudan från sjukvården får du ett mycket bra skydd mot livmoderhalscancer.

Om du är mellan 23 och 49 år får du en kallelse till provtagning var tredje år. Om du är mellan 50 och 64 år får du en kallelse var femte till sjunde år.

Könsidentitet och kropp

Könsdysfori är när du känner att din kropp inte stämmer överens med din könsidentitet och att det innebär ett lidande för dig. Du som har könsdysfori kan få könsbekräftande vård eller behandling för att må bättre. Sådan vård eller behandling handlar om att anpassa kroppen efter din könsidentitet. Det kan till exempel vara hormonbehandling och olika slags operationer. Det går också att ändra det kön som står i folkbokföringen och personnumret till det som passar ens könsidentitet. Det kallas att ändra sitt juridiska kön.

Hjälp att lämna en våldsam relation

Du som lever med en partner eller familj som kontrollerar och utsätter dig för våld har rätt att få hjälp och stöd. Våld kan förekomma i alla slags relationer. Våldet kan till exempel vara fysiskt, sexuellt eller psykiskt.

Om du själv eller någon du känner har blivit utsatt för våld ska du anmäla det till polisen genom att ringa 114 14. Ring 112 om det är akut. Du kan också ta kontakt med polisstationen där du bor.

Våld kan ge fysiska skador och andra problem med hälsan. Du kan vara rädd för vad som kommer att hända om du lämnar relationen. Det finns hjälp att få för att lämna en våldsam relation och för att må bättre. Om du vill ha hjälp kan du kontakta socialtjänsten eller vårdcentralen. Du kan också ringa direkt till kvinnojourer och brottsofferjourer. De kan berätta om dina rättigheter. Du kan också få hjälp och stöd och i vissa fall boende på hemlig adress.

Sex mot ersättning

Sex mot ersättning betyder att ta emot ersättning för att utföra sexuella handlingar. Sexuella handlingar kan vara många olika saker. Det kan vara att visa sig naken eller att smeka könsorgan. Det kan vara att ha oralsex, vaginalt sex eller analsex. Ersättningen behöver inte vara pengar. Människor har sex mot ersättning av många olika anledningar. Det kan handla om behov av pengar, mat, kläder, cigaretter eller någonstans att sova. Det kan finnas en överenskommelse om ersättning innan, men det kan också vara något som bestäms i efterhand. Det är inte olagligt att ta emot ersättning för sexuella handlingar i Sverige. Det är däremot olagligt att köpa sex. Lagen heter "lag om förbud mot köp av sexuella tjänster".

Om du har sex mot ersättning och vill prata med någon om hur du mår eller få hjälp med att sluta kan du kontakta socialtjänsten eller vårdcentralen. Det finns även särskilda mottagningar och föreningar som stöttar personer som säljer sex. Om du köper eller ger annan ersättning för sex och vill ha hjälp att sluta finns det också hjälp att få.

  • Frågor för reflektion

    Känner du till några lagar om köp av sexuella handlingar i andra länder?

    Är de lika eller olika den svenska lagen?

Sex ska alltid vara frivilligt – enligt lag

Du har rätt att bestämma över din kropp och din sexualitet. Sex ska kännas bra för alla som är med. Sex ska alltid vara frivilligt, det säger lagen. Lagen heter "lagen om samtycke". Samtycke till sex kan man visa med ord eller med kroppen.

Lagen om samtycke säger:

  • Allt sex där någon inte sagt eller visat att den vill, är olagligt. Det spelar ingen roll om ni är ihop eller gifta.
  • Du har alltid rätt att när som helst ändra dig, även om du sagt ja till att ha sex från början.
  • Det finns situationer som aldrig kan vara frivilliga. Det är när en person tvingas, hotas eller utsätts för våld för att gå med på sex.
  • Ett barn under 15 år kan inte delta frivilligt i sex, så som en vuxen kan. Det är därför förbjudet för någon över 15 år att ha sex med någon som är yngre än 15 år.
  • Om du har haft sex med en person som inte visat att den vill ha sex med dig kan du dömas till fängelse.

Sexuellt våld

Sexuellt våld är alla sexuella handlingar som du inte gör frivilligt, utan för att du känner dig tvungen eller rädd. Handlingarna kan göras av någon i din närhet, till exempel en partner, vän eller släkting. Det kan också vara en helt främmande person.

Handlingarna kan vara många olika saker. Det kan till exempel vara att tvinga dig att ha sex på ett sätt eller vid en tidpunkt som du inte vill. Det kan också vara att hota med att något hemskt ska hända om du inte ställer upp på sex eller att personen övertalar dig att ha sex fastän du sagt nej. Det kan vara saker som någon annan gör mot dig eller som personen tvingar dig att göra. Det är olagligt att utsätta någon för sexuellt våld, även inom ett äktenskap. Den som gör det kan få fängelse.

Könsstympning och omskärelse

Könsstympning innebär att ta bort eller skada delar av klitoris eller blygdläppar på flickor eller kvinnor. Könsstympning handlar om kontroll av kvinnans sexualitet och är olagligt i Sverige. Könsstympning utförs oftast på barn mellan fyra och 14 år. Könsstympning förekommer bland annat i en del länder i Afrika och i Mellanöstern.

Omskärelse av barn som har penis innebär att förhuden på penis tas bort. Anledningarna kan vara religion, kultur eller av medicinska skäl, till exempel om förhuden är för trång. Omskärelse av penis är lagligt i Sverige men får bara utföras av personer med ett särskilt intyg.

Exempel: Layla har blivit utsatt för könsstympning och får hjälp på ungdomsmottagningen

Layla är 16 år och går till ungdomsmottagningen. Hon har länge haft en svidande känsla när hon kissar och får ofta svampinfektioner. Barnmorskan Hamida undersöker Layla och ser att hon har blivit utsatt för könsstympning. Barnmorskan säger "Jag ser att du är omskuren" och förklarar att besvären beror på det. Layla tittar ner och säger "Jag trodde att alla såg ut som jag". Barnmorskan berättar om en mottagning som gör operationer som öppnar upp ingången till slidan igen. Det kan vara ett sätt att få bort besvären. Layla säger att hon ska fundera på det. Hon får med sig information och de bokar en ny tid för samtal.

  • Frågor för reflektion

    Vad tror du att Layla tänker efter besöket på ungdomsmottagningen?

    Vilken information tror du att hon behöver?

Människohandel

Människohandel är att transportera människor från en plats till en annan för att andra ska utnyttja dem på olika sätt. Människor kan utnyttjas genom att de tvingas sälja sex, arbeta, begå brott eller donera organ.

En del människor blir lurade till andra platser i hopp om att få ett arbete och en bättre framtid. Andra blir tvingade under hot och våld att följa med. Människohandel är en form av slaveri. Människohandel är brottsligt. Alla som medverkar till att personer utsätts för människohandel kan dömas till upp till fyra års fängelse i Sverige.

Rätt till kunskap och information

För att kunna bestämma saker om våra kroppar, sexualitet och hälsa behöver vi kunskap och information. Det gäller alla, både barn och vuxna. Det spelar ingen roll om vi ser eller hör, om vi kan läsa eller inte. Vi har alla har rätt till information om sexuell och reproduktiv hälsa (SRHR) som vi kan förstå. Det betyder att de som ger vård – sjuksköterskor, doktorer och barnmorskor – ska ge information på ett sätt som den som söker vård kan förstå.

Du kan ha rätt till en tolk för att förstå information från sjukvården. Du har rätt att förstå det som personalen säger och att personalen förstår dig. Tolken har tystnadsplikt och får inte prata med någon annan om det som sagts.

Andra sätt att få information kan vara att läsa på internet. Det finns mycket bra information om hälsa och kroppen. Här kan du hitta information på olika språk:

Här kan du hitta information på olika språk:

Organdonation

Varje år får närmare 700 svårt sjuka människor i Sverige ett eller flera organ, till exempel njurar eller hjärta, ersatta genom transplantation från en givare.

Samtidigt räcker inte antalet donationer av organ i Sverige. Varje år dör människor därför att de väntar på en transplantation och det fattas organ.

Du har rätt att bestämma vad du vill ska hända med dina organ när du dör. Du kan välja:

  • Att inte donera dina organ
  • Att donera för transplantation, eller
  • Att donera för transplantation och medicinska ändamål.

Om du inte har berättat för dina anhöriga om du vill donera dina organ när du dör kan de själva bestämma det.