Vad kan du göra för att inte bli sjuk?

Senast uppdaterad: 2/11-2021

Om Sverige - ett material för samhällsorientering.

Den här texten handlar om vad du kan göra för att inte bli sjuk, till exempel att vaccinera dig och att gå på regelbundna provtagningar och kontroller. Den handlar också om vad du kan göra om du eller någon annan blir sjuk eller skadad, både i allvarliga fall och vid lättare besvär som du kan behandla själv hemma. 

Du kommer också få läsa om antibiotika och varför det är så viktigt att inte använda antibiotika i onödan.

  • Rätten till hälsa och sjukvård

    Alla har rätt att ha bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa. Rätten till hälsa är viktig för att få andra rättigheter förverkligade, till exempel för att kunna arbeta eller gå i skolan. Andra rättigheter påverkar också rätten till hälsa. Om du till exempel inte har någonstans att bo eller om du inte har ett arbete påverkar det hur du mår.

    Alla har också rätt till sjukvård. Den som har akut behov av vård ska få vård först. De som arbetar inom sjukvården ska respektera alla människors lika värde. Du har rätt att bli bemött på ett professionellt och respektfullt sätt av vårdpersonal. Det gäller oavsett vad du har för kön, könsidentitet, etnicitet, språk, sexualitet, religion eller utbildning. Men du har inte rätt att kräva att bli behandlad av personal som har ett visst kön, etniskt ursprung, religion eller liknande.

Vaccination för barn och vuxna

Barn erbjuds vaccin för elva allvarliga sjukdomar. Den första vaccinationen ges på Barnavårdscentralen (BVC) när barnet är sex veckor. Innan barnet börjar skolan ger Barnavårdscentralen vaccin. När barnet blir äldre är det skolhälsovården som ansvarar för vaccinationerna.

Du som har fyllt 65­ år, är gravid eller tillhör en annan riskgrupp kan vaccinera dig gratis mot influensa varje år.

  • Frågor för reflektion

    På Internet sprids ibland felaktiga uppgifter om risker med vaccination. Har du sett sådana felaktiga uppgifter?

    Vilka tips har du för att ta reda på om du kan lita på information eller inte?

Gynekologisk cellprovtagning

Alla kvinnor som är mellan 23 och 64 år blir kallade av vården för att ta cellprov. En barnmorska eller en läkare tar ett cellprov från livmodern. Provet tas genom slidan. Det är ett prov som visar om celler har ändrats i din livmoder. Du ser eller känner inte dessa cellförändringar och de ger oftast inga problem. Förändringarna är inte farliga, men kan utvecklas till cancer om de inte hittas och behandlas tillräckligt tidigt. Det enda sättet att hitta cellförändringar är genom cellprov.

Ett cellprov tar några minuter. Det är gratis. Det brukar inte göra ont och det finns ingen risk att något skadas. Om du tar cellprov varje gång du får en inbjudan från sjukvården får du ett mycket bra skydd mot livmoderhalscancer.

Om du är mellan 23 och 49 år får du en kallelse till provtagning var tredje år. Om du är mellan 50 och 64 år får du en kallelse var femte till sjunde år.

  • Frågor för reflektion

    Vet du hur en kallelse för cellprovtagning ser ut där du bor?

    Hur gör du för att inte missa sådan information?

Mammografi

Alla kvinnor mellan 40 och 74 år kallas vartannat år till mammografi. Det är en röntgning av brösten. Mammografi görs för att kunna upptäcka bröstcancer tidigt. Undersökningen är gratis.

Att tänka på om du har fått könsbekräftande vård eller behandling

Könsdysfori är när du känner att din kropp inte stämmer överens med din könsidentitet och att du lider av det. Du som har könsdysfori kan få könsbekräftande vård eller behandling för att må bättre, du kan också få ändra ditt det kön som står i folkbokföringen och personnumret till det som passar din könsidentitet. Det kallas att ändra sitt juridiska kön.

Du som ändrar ditt juridiska kön kan själv behöva ta ansvar för att boka tid för vissa förebyggande insatser så som mammografi och gynekologisk provtagning. Kontakta din vårdcentral för att få mer information.

Tandvård för barn

Tandvård är gratis för barn och unga vuxna till och med året de fyller 23 år. Barn blir kallade till undersökning första gången det år de fyller 3 år. Därefter kallas de till undersökning vartannat år. Om det behövs kallas barnet oftare.

Undersökningarna är obligatoriska. Det betyder att du som förälder eller vårdnadshavare måste se till att barnet kommer till undersökningarna. Om barnet inte kommer till undersökningarna trots flera kallelser och kontaktförsök gör tandvården en orosanmälan till kommunens socialtjänst.

Hälsoundersökning

Alla som söker asyl eller uppehållstillstånd i Sverige blir erbjudna en gratis hälsoundersökning på vårdcentral. Hälsoundersökningen är frivillig och du har rätt till tolk. Hälsoundersökningen innehåller ett hälsosamtal, provtagning och enkel fysisk undersökning om det behövs. Vid besöket får du även veta dina möjligheter att få ta del av hälso- och sjukvård och tandvård i Sverige. Du får ett brev med en kallelse till undersökningen. Tag med LMA-kort, pass eller annan id-handling.

  • Frågor för reflektion

    Varför blir alla som kommer till Sverige och söker uppehållstillstånd erbjudna en gratis hälsoundersökning, tror du?

Egenvård

Många lättare sjukdomar och skador kan du ta hand om själv. Det kan vara förkylning, feber, maginfluensa eller små sår. I detta avsnitt får du veta mer om hur du kan vårda din hälsa.

Du kan kontakta 1177 Vårdguiden för att få tips om hur du kan vårda dig själv. Telefonnumret är 1177. Om du ringer 1177 kommer du få prata med en sjuksköterska som kan ge dig råd. Du kan ringa 1177 dygnet runt. I vissa regioner finns det möjlighet att få råd på andra språk än svenska.

  • Frågor för reflektion

    I Sverige brukar de flesta vårda sig själva om de har en vanlig förkylning med feber. Är det så där du har bott tidigare också?

    Eller brukar de flesta kontakta en läkare?

Förkylning och influensa

Förkylning och influensa är infektioner som du får av virus.

När du är förkyld kan du känna dig trött. Det är också vanligt med snuva, ont i halsen och hosta. Du kan också få feber av förkylning, men oftast är febern inte så hög.

När du har influensa är det vanligt att du plötsligt får hög feber, huvudvärk, muskelvärk, halsont och hosta. Influensavirus kommer till Sverige varje år och är vanliga på vintern.

De flesta som har en förkylning eller influensa behöver inte kontakta vården, eftersom infektionerna brukar gå över av sig själv. Antibiotika hjälper inte mot virus som till exempel förkylning eller influensa.

Det finns många saker du kan göra för att må bättre. Det är bra att vila. Drick mycket vatten om du har feber, eftersom du svettas mycket då. Om du har mycket ont eller hög feber kan du ta receptfri medicin, till exempel paracetamol eller ibuprofen.

Förkylning och influensa smittar mycket lätt. För att inte smitta andra är det viktigt att tvätta händerna ofta och hosta och nysa i armvecket.

Du kan kontakta 1177 Vårdguiden om du vill ha råd och hjälp att bedöma dina symtom.

Feber

Feber betyder att kroppstemperaturen är högre än 38 grader Celsius. Du kan få feber av olika orsaker, till exempel en förkylning. Oftast går febern över av sig själv utan att du behöver söka vård.

När du får feber kan du känna dig svag och lite yr. Du fryser vanligtvis när kroppstemperaturen stiger och svettas när kroppstemperaturen sjunker igen. Du kan mäta temperaturen med en termometer i munnen, ändtarmen, armhålan, pannan eller örat. Följ instruktionerna till den febertermometer som du använder.

Du bör vara hemma från arbetet eller skolan när du har feber för att låta kroppen vila. Träna inte.

Magsjuka

Magsjuka kommer oftast snabbt. Du kräks, har diarré och mår illa. Du kan må dåligt men oftast blir du bättre inom några dagar. Det är viktigt att vila och dricka mycket, för att inte bli uttorkad.

Stanna hemma från jobbet eller skolan om du är magsjuk, så du inte smittar andra. Tvätta händerna ofta. Stanna hemma 48 timmar efter sista kräkningen eller diarrén.

Första hjälpen

Första hjälpen handlar om att rädda liv eller hjälpa någon som har skadat sig, till exempel fått ett sår eller en mindre brännskada.

Livräddande första hjälpen kan till exempel vara att ge hjärt-lungräddning (HLR) eller öppna luftvägarna om någon håller på att kvävas.

Ring alltid 112 i en akut situation eller om någon är medvetslös.

Hjärt-lungräddning (HLR)

Hjärt-lungräddning används för att få igång hjärtat och andningen hos en person som har fått hjärtstopp. Innan du börjar ge hjärt-lungräddning ska du kontrollera om personen är vid medvetande och andas. Om personen är medvetslös och inte andas ska du ringa 112 och därefter börja med hjärt-lungräddning. På 112 kan de ge dig råd om hur du gör hjärt-lungräddning.

Hjärt-lungräddning går till så att man trycker hårt på bröstkorgen 30 gånger på den livlösa personen, sedan blåser man in luft i munnen 2 gånger. Det här upprepar man hela tiden tills ambulans kommer.

På många platser finns hjärtstartare eller defibrillatorer som de också kallas. Hjärtstartare är en apparat som ger den livlösa kroppen en elektrisk strömstöt för att starta hjärtat igen. Alla kan använda en hjärtstartare. Du behöver inte vara sjukvårdsutbildad.

Observera att de här råden gäller hjärt-lungräddning för vuxna. Hjärt-lungräddning på barn görs inte på samma sätt. På HLR-rådets webbplats finns mer information om hjärt-lungräddning och filmer som visar hur man gör hjärt-lungräddning, både på vuxna och på barn i olika åldrar.

En person ger hjärt-och lungräddning på en annan person som ligger ner.

För att du ska känna dig trygg med att ge hjärt-lungräddning måste du träna. Det finns kurser att gå. På HLR-rådets webbplats kan du se var du kan utbilda dig.

Om något fastnar i halsen

Om något fastnar i halsen på en person ska du försöka få bort det som har fastnat. Du ska fortsätta försöka få bort det även om personen blir medvetslös. Om personen blir medvetslös ska du ringa 112 och börja hjärt-lungräddning.

Det enklaste sättet för att få upp ett föremål från halsen är att hosta. Om personen hostar ska du därför be personen fortsätta hosta. Men om personen inte kan hosta själv måste du hjälpa till. Det gör du genom att ge så kallade ryggslag eller buktryck.

Brännskador

Brännskador kan du få om du till exempel får hett vatten på dig eller om du bränner dig på spisen. Om du får en brännskada kan du lindra smärtan genom att direkt spola den skadade huden med svalt vatten. Spola inte längre än 15 minuter. En ytlig brännskada läker oftast av sig själv, men bränner du dig mycket behöver du få vård på sjukhus.

Medicin

Medicin köper du på apotek. Vissa mediciner är receptbelagda. Det betyder att en läkare måste bestämma att du behöver ta dem. Så är det med medicinen antibiotika som du kan behöva ta om du har en infektion som är orsakad av bakterier, till exempel halsfluss eller lunginflammation. Läkaren skriver då ett recept och du kan köpa medicinen på ett apotek.

De som arbetar på apoteket vet också mycket om olika sjukdomar och mediciner. De kan svara på många av dina frågor. På apoteket finns också information och broschyrer om olika sjukdomar.

Om du är över 18 år kan du också köpa receptfria läkemedel, som till exempel värktabletter, i livsmedelsbutiker.

Om du har frågor om dina mediciner kan du kontakta Läkemedelsupplysningen. Där kan du till exempel få svar på hur medicinerna fungerar, hur du ska ta dem eller hur de ska förvaras. Ring Läkemedelsupplysningen på 0771-46 70 10.

Resistens mot antibiotika

Antibiotika är ett av sjukvårdens viktigaste läkemedel. Men sjukvården i Sverige och i övriga världen har använt för mycket antibiotika och ibland på fel sätt. Det har gjort att vissa bakterier inte påverkas av all antibiotika. Man brukar säga att bakterierna har blivit resistenta. Om bakterierna blir ännu mer resistenta mot antibiotika kan vanliga sjukdomar, som till exempel lunginflammation, bli omöjliga att bota med hjälp av antibiotika.

Kroppens eget immunförsvar kan bekämpa många sjukdomar och infektioner som orsakar av bakterier. En läkare bedömer om du behöver antibiotika eller inte. Om du använder antibiotika ofta blir ditt immunförsvar sämre. Därför är det viktigt att använda antibiotika bara om du verkligen behöver det.

Antibiotika kan inte bota vanliga virussjukdomar som till exempel förkylning, magsjuka, influensa och vattkoppor. De måste kroppens eget immunförsvar ta hand om. Allvarligare virussjukdomar finns det ofta vaccin mot.

Du kan hjälpa till att förhindra att bakterieinfektioner sprids, och hjälpa till att minska resistens mot antibiotika:

  • Tvätta händerna ofta.
  • Välj att ta de vaccinationer som du blir erbjuden av sjukvården. Då minskar du risken att bli sjuk och behöva använda antibiotika.
  • Använd bara antibiotika om det är nödvändigt.
  • Använd aldrig antibiotika som har blivit över efter en antibiotikakur. Ge aldrig bort antibiotika till någon annan. Detta gäller även antibiotika för djur.
  • Lämna antibiotika som du inte har använt till apoteket. Släng den inte i soporna eller i toaletten. Då hamnar den i naturen. Om mycket antibiotika hamnar i naturen kan bakterier bli resistenta snabbare.