Diskriminering

Senast uppdaterad: 2/11-2021

Om Sverige - ett material för samhällsorientering.

Den här texten handlar om diskriminering. Diskriminering är när någon behandlas sämre än andra. Ibland kan man känna sig orättvist behandlad utan att det är diskriminering.

Illustrerat collage av en grupp människor som representerar de sju olika diskrimineringsgrunderna.

I den här texten kommer du få läsa om vad som är diskriminering. Du kommer också få läsa om vilken hjälp du kan få om du blivit diskriminerad.

Vad är diskriminering?

Det kallas diskriminering om du blir sämre behandlad för att du till exempel har ett visst kön eller hudfärg. Att diskriminera någon är en kränkning av de mänskliga rättigheterna. Det betyder att det är förbjudet att diskriminera någon.

Här är några exempel på vad som kan räknas som diskriminering:

  • En anställd berättar att hon är gravid och då avbryter chefen hennes provanställning.
  • En kvinna får inte boka en läkartid för att hon har slöja på sig.
  • En chef vill inte intervjua en arbetssökande med utländskt namn.
  • En lärare ifrågasätter en elev för att han har på sig klänning.
  • Personalen på ett café vägrar läsa upp menyn för en gäst som inte kan se vad det står på grund av en synnedsättning.
  • En kvinna blir trakasserad på sin arbetsplats för att hon är gift med en kvinna.
  • En chef vill inte intervjua en arbetssökande som är över 50 år.
  • En mörkhyad person blir nekad inträde på en krog samtidigt som ljushyade personer tillåts komma in.

Diskrimineringslagen

Det finns en särskild lag som förbjuder diskriminering. Den heter diskrimineringslagen. Lagen förbjuder arbetsgivare, organisationer och utbildningsanordnare att behandla vissa människor sämre än andra. Utbildningsanordnare kan till exempel vara en skola.

Du kan känna dig orättvist behandlad utan att det är diskriminering i lagens mening.

Diskriminering är förbjudet enligt lag om det beror på en eller flera av dessa sju diskrimineringsgrunder:

  • Kön: I Sverige finns de juridiska könen kvinna eller man. Förbudet mot att behandla någon sämre på grund av kön omfattar också personer som ska ändra eller har ändrat sin könstillhörighet.
  • Könsidentitet: Könsidentitet handlar om utseende, till exempel kläder och kroppsspråk. Det är inte kopplat till vilken kropp du har utan vilket kön du känner att du tillhör.
  • Etnisk tillhörighet: Land, folkgrupp, hudfärg och modersmål kallas i lagen för etnisk tillhörighet. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Att behandla människor sämre på grund av deras etniska tillhörighet är rasism.
  • Religion eller annan trosuppfattning: Judendom, kristendom och islam är exempel på religioner. Ateism är en annan trosuppfattning. Den som är ateist tror inte på någon gud alls.
  • Funktionsnedsättning: Att en person har en funktionsnedsättning innebär att personen kan ha svårare att röra sig, se, höra eller förstå information än andra.
  • Sexuell läggning: Sexuell läggning beskriver vilket eller vilka kön du blir attraherad av eller kär i. Lagen omfattar homosexuell, heterosexuell och bisexuell läggning.
  • Ålder: Människor får inte bli sämre behandlade på grund av sin ålder.

I många fall blir personer diskriminerade utifrån flera olika diskrimineringsgrunder. Ett exempel är att en kvinna med en viss religion kan uppleva sig bli diskriminerad både utifrån sitt kön och sin religion.

  • Frågor för reflektion

    Om du blir illa behandlad av en privatperson – som till exempel din granne eller klasskompis – gäller inte diskrimineringslagen. Det kan däremot vara olagligt på andra grunder. Vad är skillnaden jämfört med exemplen i texten?

Ta hjälp

Det finns hjälp att få om du upplever att du är diskriminerad.

  • Du kan få råd och stöd via en antidiskrimineringsbyrå, om det finns en sådan där du bor.
  • Om det händer på din arbetsplats kan du prata med din chef eller ditt skyddsombud. Din arbetsgivare måste utreda frågan och arbeta för att förhindra diskriminering på arbetsplatsen.
  • Om det händer på din arbetsplats och du är medlem i ett fackförbund kan de hjälpa dig.

Antidiskrimineringsbyråer

Det finns olika lokala och regionala antidiskrimineringsbyråer i Sverige. De kan ge råd och stöd till dig som blivit utsatt för diskriminering.

Diskrimineringsombudsmannen

Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en statlig myndighet som kontrollerar att diskrimineringslagen följs. Om du har blivit diskriminerad kan du skicka tips eller klagomål till DO.

DO använder tips och klagomål för att se till att lagen följs, inte för att lösa situationer för enskilda personer.

Hatbrott

Om någon begår ett brott mot personer bara för att de tillhör en viss grupp kallas det för hatbrott. Det är alltså ett hatbrott om gärningspersonens motiv för brottet är hat eller fördomar baserat på någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Det spelar ingen roll om personen som blir utsatt tillhör gruppen eller inte. Det är gärningspersonens motiv som avgör om det är ett hatbrott. Gärningspersonen får ett strängare straff om brottet har ett hatbrottsmotiv.

Hatbrott bryter mot de mänskliga rättigheterna och är förbjudet i Sverige. Om du blivit utsatt för ett hatbrott ska du anmäla det till polisen.