Kvinnors rättigheter och jämställdhet

Senast uppdaterad: 2/11-2021

Om Sverige - ett material för samhällsorientering.

Den här texten handlar om kvinnors rättigheter och om jämställdhet. Jämställdhet betyder att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Det innebär bland annat att kvinnor och män ska ha lika mycket makt, lika möjlighet att gå i skolan och att de ska dela på ansvaret för hem och barn. Vi har kommit ganska långt med jämställdhet i Sverige, men det finns fortfarande mycket att göra. Till exempel har många kvinnor fortfarande lägre lön än män trots att de har samma utbildning och arbetsuppgifter.

Jämställdhet illustrerat som en vågskål med en kvinna och en man på var sin sida med samma vikt.

Du kommer bland annat få läsa om jämställdhet och om mäns våld mot kvinnor. Du kommer också få läsa om vad Sveriges riksdag gör för att göra Sverige mer jämställt.

Feminism, jämställdhet och jämlikhet

Feminism är en rörelse som strävar efter att göra samhället jämställt. Det innebär att feminismen vill att män och kvinnor ska behandlas lika och ha samma rättigheter och möjligheter.

Fler faktorer än kön påverkar en människas förutsättningar. Alla kvinnor har inte samma levnadsvillkor bara för att de är kvinnor. Det har inte heller alla män. Faktorer som till exempel etnicitet, ålder, sexuell läggning, religion eller funktionsnedsättning kan också påverka människors förutsättningar och villkor i samhället.

Jämlikhet betyder att alla människor är lika mycket värda och ska få sina rättigheter tillgodosedda. Jämlikhet är ett bredare begrepp än jämställdhet.

  • Frågor för reflektion

    Levnadsvillkor kan också hänga ihop med ekonomi och utbildning. Kan du ge exempel på när en kvinna har bättre levnadsvillkor än en annan kvinna?

    Vad beror det på?

Kvinnokonventionen

De mänskliga rättigheterna slår fast att kvinnor och män ska ha samma rättigheter. Ändå blir kvinnor ofta sämre behandlade. Till exempel nekas många kvinnor rätten att utbilda sig och att få lika lön för lika arbete.

FN har därför tagit fram en konvention som ska skydda kvinnors rättigheter och stoppa alla former av diskriminering av kvinnor. Den kallas för kvinnokonventionen. Nästan alla länder i FN har skrivit under kvinnokonventionen. Det betyder att alla länderna är skyldiga att göra allt som behövs för att få slut på diskriminering av flickor och kvinnor. Sverige skrev under kvinnokonventionen 1980.

Syftet med konventionen är att länderna ska arbeta för att uppnå jämställdhet. Att uppnå jämställdhet handlar bland annat om att ge flickor och kvinnor rätt till skolgång och högre utbildning. Det handlar också om att kvinnor ska ha möjlighet att yrkesarbeta, att bestämma över sitt eget privatliv och vem de vill gifta sig med. De ska heller inte behöva utstå våld av sina män eller andra närstående. Alla kvinnor och flickor ska ha dessa rättigheter och ska kunna fatta beslut om sina egna liv.

Sveriges jämställdhetspolitik

Det finns många exempel på att samhället inte är jämställt. Här är några exempel:

  • Kvinnor tjänar oftast mindre pengar än män, trots att de gör samma jobb.
  • Kvinnor gör mer obetalt jobb som hushållsarbete och att ta hand om barn.
  • Betydligt fler kvinnor än män utsätts för sexuella övergrepp.

För att det ska bli mer jämställt har Sveriges riksdag beslutat att Sverige ska ha en jämställdhetspolitik. Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. I Sverige finns två juridiska kön, kvinna och man. Det är dessa som jämställdhetspolitiken utgår från. Det finns också personer som definierar sig som varken kvinnor eller män eller som är ett annat kön än de som de tilldelades vid födseln.

Regeringen, statliga myndigheter, regioner och kommuner ska arbeta för att jämställhetspolitikens mål uppnås i Sverige. Jämställdhetspolitiken har sex delmål. Delmålen fokuserar på områden där skillnaderna mellan kvinnor och män i Sverige är stora.

1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Makten mellan män och kvinnor är idag ojämnt fördelad i flera delar av samhället. Fler män än kvinnor har positioner med mycket makt. Fler män än kvinnor har höga positioner inom högskolor och universitet och fler män är ledare för företag.

2. Ekonomisk jämställdhet

Arbetsmarknaden ser olika ut för kvinnor och män. Fler kvinnor arbetar till exempel inom vård, omsorg och skola medan fler män arbetar inom industrin och tekniska yrken. Lönerna är ofta högre inom yrken där fler män arbetar jämfört med yrken där fler kvinnor arbetar. Även när kvinnor och män har samma arbetsuppgifter kan män tjäna mer. Fler kvinnor än män arbetar också deltid, tar längre föräldraledighet och tar oftare hand om sjuka barn. Skillnaderna mellan män och kvinnors löner och pensioner blir därför ofta stora.

3. Jämställd utbildning

Vad som är passande enligt normen för män och kvinnor kan påverka deras val av utbildning och yrke. Det bidrar till att arbetsmarknaden ser olika ut för kvinnor och män. Studieresultat visar också att pojkar presterar sämre i skolan och har lägre betyg än flickor. Flickor är ofta mer stressade i skolan och mår sämre.

4. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet

Kvinnor gör mer i hemmet än män, som att städa, laga mat och ta hand om barn. Kvinnor tar även hand om anhöriga i högre utsträckning, även sin partners anhöriga. Det är anledningar till att många kvinnor arbetar deltid. Kvinnor tjänar därför ofta mindre pengar än män.

5. Jämställd hälsa

Kvinnor och män får inte vård på lika villkor. Det är vanligare bland kvinnor än män att få diagnosen psykisk ohälsa. Kvinnors sjukfrånvaro är nästan dubbelt så hög som mäns. Fler män än kvinnor har problem med alkohol eller narkotika. Fler män än kvinnor begår självmord.

6. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra

En stor del av det våld som utövas mot flickor och kvinnor sker inom familjen. Det är oftast män som utövar våldet. Fler kvinnor än män utsätts för sexuella övergrepp. Varje år blir flera kvinnor mördade av män som de har eller har haft en relation med.

För att de jämställdhetspolitiska målen ska bli verklighet krävs bland annat politiska beslut och lagändringar. Här är några exempel på lagändringar som har gjort Sverige mer jämställt:

  • Tre månader av föräldraledigheten är reserverade för vardera föräldern för att fler ska dela mer jämställt på föräldraledigheten.
  • Arbetsgivare har en skyldighet att varje år jämföra kvinnors och mäns löner på arbetsplatsen för att få bort orättvisa skillnader i lönerna mellan kvinnor och män.
  • Sverige har infört en samtyckeslag. Lagen innebär att den som vill ha sex med en person alltid måste vara säker på att den andra vill ha sex. Lagen ska förhindra sexuella övergrepp.

Mäns våld mot kvinnor

Våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck förekommer i hela världen. Att bekämpa våldet är ett internationellt arbete som grundar sig i flera konventioner, till exempel Kvinnokonventionen och Barnkonventionen. Sverige har stiftat flera lagar för att göra all typ av våld olagligt, både mot flickor och kvinnor men även mot pojkar och män.

Våld är vanligt och kan vara många olika saker. Det kan till exempel vara att bli slagen, bli kallad fula ord eller att bli tvingad till sex mot sin vilja.

Våld i nära relationer

Att bli illa behandlad av någon närstående kallas för våld i nära relationer. Det kan exempelvis vara att en person blir utsatt för våld av sin man, fru, sambo, partner, förälder eller en annan släkting.

Våld i nära relationer är ofta en blandning av psykiskt, sexuellt och fysiskt våld. Det kan vara att bli kallad för kränkande ord, till exempel värdelös, hora eller idiot. Det kan vara att få sina saker förstörda, att inte få ha egna pengar och att inte få ha egna lösenord till digitala konton. Det kan också vara att bli utsatt för våldtäkt, allvarliga hot och misshandel.

  • Frågor för reflektion

    Kan du ge exempel på psykiskt våld?

    Vad menas med en blandning av psykiskt, sexuellt och fysiskt våld?

Hedersrelaterat våld eller förtryck

I vissa familjer och släkter finns det starka uppfattningar om hur kvinnor och flickor ska bete sig. Det kan vara familjeregler som säger vilka de får umgås med, vilka kläder de får ha på sig och att de måste vara oskulder fram tills de gifter dig. Det kan också vara regler om vilken sexuell läggning som familjen och släkten accepterar. Ibland räcker det med att det finns misstankar om att något har skett. Om en person blir straffad för att den bryter mot familjens eller släktens regler kallas det för hedersrelaterat våld eller förtryck.

Hedersrelaterat våld och förtryck är en form av mäns våld mot kvinnor. Det är ofta flera personer gemensamt som utför våldet eller förtrycket. Förövarna behöver inte vara en partner. Det kan istället vara föräldrar, syskon, släktingar eller bekanta till familjen. Familjen eller släkten använder våld för att ta tillbaka den heder som de upplever att de har förlorat. De som medverkar till förtrycket kan själva också vara utsatta, exempelvis mammor och unga män. Det är inte bara kvinnor och flickor som blir utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck, utan även pojkar, män och hbtqi-personer.

Våldet kan se olika ut. Det kan vara fysiskt våld, allvarliga hot om fysiskt våld och i extrema fall också dödligt våld. Våldet kan också vara hård kontroll och övervakning. Det kan till exempel vara att bli tvingad till att gifta sig fast man inte vill. I Sverige är det olagligt att tvinga någon att gifta sig mot sin vilja och att gifta bort någon som är under 18 år. De här brotten kallas för tvångsäktenskapsbrott och barnäktenskapsbrott. Det är också brottsligt att utsätta någon för könsstympning eller att tvinga någon att åka utomlands för giftermål och könsstympning. Socialtjänsten kan ta ett beslut om utreseförbud om det finns risk för giftermål och/eller könsstympning.

Det finns hjälp att få

Om du själv eller någon du känner har blivit utsatt för våld ska du anmäla det till polisen genom att ringa 114 14. Ring 112 om det är akut. Du kan också ta kontakt med polisstationen där du bor.

Kommunen har ansvar att skydda de som utsätts för våld. Det kan till exempel vara att erbjuda skyddat boende. Socialtjänsten ska ge stöd och hjälp till barn, kvinnor och män som lever med våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck.

En kvinnojour är en organisation som erbjuder stöd och skydd till kvinnor och barn som har blivit utsatta för våld i nära relationer eller hedersrelaterat våld och förtryck. Det finns också tjejjourer för yngre personer. De flesta kvinnojourer och tjejjourer drivs av ideella organisationer. Det finns kvinnojourer och tjejjourer i hela landet.

I många kommuner finns krismottagningar för kvinnor och barn. Krismottagningarna hjälper de som blivit utsatta för våld. Det finns också särskilda krismottagningar som hjälper män att sluta använda våld. Även män som blir utsatta för våld kan få hjälp.

Om du är utsatt för hot och våld kan du ringa till Kvinnofridslinjen. Kvinnofridslinjen är alltid öppen. Det är gratis att ringa. Du behöver inte tala om vad du heter när du ringer. Telefonnumret är 020-50 50 50.

För dig som är under 20 år finns ungarelationer.se. De ger stöd och information till dig som blir utsatt i din relation, är kompis till någon som blir det, eller är den som utsätter. Det kan vara pågående eller hänt tidigare. De har också en chatt om du behöver prata med någon.