Det svenska skolsystemet
Senast uppdaterad: 27/3-2024
Den här texten handlar om det svenska skolsystemet. Du kommer få läsa om hur skolan gör för att nyanlända elever ska kunna börja skolan på rätt nivå. Du kommer också få läsa om skolplikt och samarbetet mellan föräldrar och skola.
Texten handlar också om vad den svenska skolan kan erbjuda om en elev behöver extra stöd. Du kommer också få läsa om gymnasieskola och högre utbildning.
Alla barn har rätt till utbildning. Grundläggande utbildning ska vara obligatorisk och kostnadsfri.
I Sverige har vi obligatorisk och kostnadsfri grundskola för barn från det år barnet fyller sex år. Barn har också rätt till förskola från ett års ålder.
Att gå i skola – både en rättighet och en skyldighet
Det är både en rättighet och en skyldighet att gå i skola. I Sverige är det skolplikt från det år barnet fyller sex år till dess att barnet går ut högsta årskursen i grundskolan eller fyller 18 år.
Skolplikt innebär att barn måste gå i skolan om det inte finns ett giltigt skäl att inte göra det. Både föräldrar och skola har ett ansvar att se till att barnen går i skolan. Det är frivilligt att gå i gymnasieskola och anpassad gymnasieskola.
Förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, specialskola, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola är gratis.
Det finns lagar som styr hur skolan ska vara så att alla barn och ungdomar ska kunna utvecklas på bästa sätt. Skolan ska ta hänsyn till elevers olika behov. Skolverket är den myndighet som ska se till att alla barn och elever i svenska skolor får en utbildning av bra kvalitet i en trygg miljö.
Vad finns det för giltiga skäl att inte vara i skolan, tror du?
Kartläggning av elevers tidigare kunskaper
Barn som kommer till Sverige i åldern 6–18 år och som har gått i skola i ett annat land kartläggs av skolpersonalen. I kartläggningen tar skolpersonalen reda på vad barnet kan sedan tidigare.
I kartläggningen tar man hänsyn till ålder, förkunskaper och personliga förhållanden. Inom två månader från att ditt barn börjat skolan ska rektorn på skolan bestämma vilken årskurs och klass ditt barn ska tillhöra. Kartläggningen används också för den fortsatta planeringen av ditt barns undervisning. Under kartläggningen används en tolk eller lärare som pratar barnets modersmål.
Barn som redan bor i Sverige när de ska börja skolan kartläggs inte. De börjar skolan som vanligt.
Om ditt barn behöver gå i anpassad grundskola eller specialskola
Anpassad grundskola och specialskola är två alternativ till grundskolan som är särskilt utformade för barn med vissa funktionsnedsättningar.
Innan barnet får börja i anpassad grundskola eller specialskola görs en utredning om vilken skolform som passar bäst.
Barnets föräldrar eller vårdnadshavare måste ge sitt medgivande innan barnet kan börja i anpassad grundskola eller specialskola.
Förberedelseklass
För barn som nyligen kommit till Sverige finns något som kallas förberedelseklass. I en förberedelseklass får eleverna träning i svenska och undervisning i olika ämnen. Eleverna utbildas för att så snart som möjligt kunna gå vidare till en klass i den vanliga grundskolan. Undervisningen kan se olika ut för varje elev beroende på ålder, hemspråk och tidigare kunskap. Det finns förberedelseklasser i många kommuner i Sverige.
Det är skolans rektor som beslutar om en elev ska gå i förberedelseklass.
Kartläggning i gymnasieskolan
Nyanlända elever som börjar på språkintroduktion inom gymnasieskolans introduktionsprogram får också sina kunskaper bedömda. Tidigare skolerfarenheter, språk- och ämneskunskaper och yrkeserfarenheter kartläggs.
Kontakta din kommun
Din kommun är skyldig att erbjuda dina barn plats i skolan. Om du har ett eller flera barn som behöver plats i förskola, förskoleklass, grundskola eller anpassad grundskola, specialskola, gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola ska du kontakta din kommun. Kommunen kan ge dig mer information om hur du ska göra.
Ditt barn ska erbjudas förskoleplats inom fyra månader från det att du har kontaktat kommunen och anmält att ditt barn behöver förskoleplats. Om du väljer en privat förskola för ditt barn kan du få vänta längre än fyra månader för att få en plats.
Om ditt barn är mellan 6 och 18 år ska ditt barn få börja i grundskola, anpassad grundskola, specialskola, gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola så snart som möjligt.
Barnomsorg
Innan barn börjar skolan har de rätt till barnomsorg. Barnomsorg är ett gemensamt namn för pedagogisk verksamhet för yngre barn. Inom barnomsorgen finns det till exempel förskolor, familjedaghem och fritidshem. Där kan barnen vara den tid som föräldrarna arbetar eller studerar.
Det finns offentlig barnomsorg som sköts av kommunen och det finns fristående barnomsorg som sköts av privata företag eller organisationer.
Förskola och familjedaghem
Den vanligaste formen av barnomsorg är förskola. På en förskola arbetar pedagogiskt utbildad personal. Precis som skolor har förskolor en läroplan. En läroplan beskriver vad barnen ska lära sig.
En del av barnomsorgen kallas pedagogisk omsorg eller familjedaghem. Det är en pedagogiskt utbildad person som tar emot barn i sitt hem, ger dem omsorg och har förskoleverksamhet med pedagogiska aktiviteter. Barn som går i skolan kan vara i ett familjedaghem efter skolan. Det fungerar då som ett fritidshem.
Barn mellan ett och fem år har rätt att gå i förskola eller familjedaghem innan de börjar i förskoleklass vid sex års ålder. Om du är arbetssökande har ditt eller dina barn rätt till 15 timmars barnomsorg per vecka. Om du är föräldraledig med ett yngre syskon har de äldre syskonen rätt till barnomsorg 15 timmar per vecka.
Föräldrarna är viktiga i barnomsorgen. De känner sina barn bäst. När barnet ska börja på förskolan eller familjedaghemmet är en förälder med tills barnet känner sig tryggt. Det kallas för inskolning och brukar hålla på under cirka två veckor. På förskolor och fritidshem brukar de anställda bjuda in föräldrarna på utvecklingssamtal. Då berättar personalen hur barnet trivs på förskolan och hur det utvecklas. Du som är förälder får också berätta hur du tycker att det fungerar på förskolan.
Skolverket har gjort en film om hur förskolan fungerar. Filmen är på svenska. Den har undertexter på svenska, arabiska, engelska, franska, persiska, ryska, somaliska och ukrainska.
Skola
I Sverige går barn i skola från det år barnet fyller sex år till dess att barnet går ut högsta årskursen i grundskolan eller fyller 18 år. Ett läsår i skolan börjar i augusti och slutar i juni.
Hur många år går barn i skola i det land eller de länder du har bott i tidigare?
Barnet börjar i förskoleklass samma år som barnet fyller sex. Året i förskoleklass ska stimulera barnets utveckling och lärande och förbereda för skolan. Undervisningen innehåller mycket skapande, utforskande och lek. Att gå i förskoleklass är gratis.
Efter ett år i förskoleklass börjar grundskolan. I grundskolan studerar eleverna många olika ämnen, till exempel historia, religion, hemkunskap, slöjd, idrott, matematik och språk.
Det finns beskrivningar för vad eleverna ska lära sig i de olika ämnena och vad de ska kunna när de slutar skolan. De här beskrivningarna kallas kursplaner. För att till exempel få godkänt betyg i Idrott och hälsa i årskurs 6 ska en elev bland annat kunna simma 200 meter, varav minst 50 meter på rygg.
Barn med funktionsnedsättningar klarar inte alltid att gå i den vanliga grundskolan. Då kan barnen istället gå i anpassad grundskola eller i specialskola. Där är undervisningen anpassad till varje elevs förutsättningar och behov.
Sameskolan ska ge samiska barn en utbildning med samisk inriktning. Sameskolan ska förmedla det samiska samhällets normer, värdegrund, traditioner och kulturarv till eleverna samt lära dem att läsa, tala och skriva samiska. Sameskolan är likvärdig med grundskolans årskurser 1–6. Sameskolan finns på fem platser i norra Sverige.
Fritidshem är en plats för skolelever att vara på före och efter skoldagen då föräldrarna arbetar eller studerar. Fritidshem är till för elever från förskoleklass och upp till 13 års ålder och finns oftast i skolans egna lokaler. Fritidshem är öppna under skollov också. Det är vanligt att fritidshem kallas för fritids.
Alla kommuner ska erbjuda fritidshem för elever som går i kommunens förskoleklasser, grundskola, anpassad grundskola och i fristående skolor som inte har egna fritidshem.
Det är staten som är ansvarig för att erbjuda fritidshem till barn som går i specialskolan och sameskolan.
Alla elever i grundskolan får betyg från och med höstterminen i årskurs 6 men rektorn på en skola kan besluta att eleverna ska få betyg redan från årskurs 4. Därefter får eleverna ett nytt betyg varje termin fram till våren i årskurs 9 när de får sitt slutbetyg.
Betygen sätts i en skala, A, B, C, D, E och F. Det högsta betyget är A. Betyget F betyder att eleven inte blir godkänd i ett ämne.
Barn som har ett annat språk än svenska som modersmål kan ha rätt till undervisning i sitt modersmål. Det kallas modersmålsundervisning. För att få modersmålsundervisning måste barnet ha grundläggande kunskaper i språket och använda det hemma varje dag.
Barn som har ett annat modersmål än svenska kan ha rätt till undervisning i svenska som andraspråk. Det är en anpassad undervisning i svenska språket.
Extra anpassningar och särskilt stöd
Skolan ska anpassa undervisningen om en elev behöver det. Exempel på extra anpassningar är:
- hjälp att planera skoldagen
- extra tydliga instruktioner
- anpassade läromedel
- en speciallärare som stödjer eleven under en viss tid
Om extra anpassningar inte räcker kan en elev få särskilt stöd. Det kan till exempel vara:
- regelbunden kontakt med en speciallärare under en längre tid
- placering i en särskild undervisningsgrupp
- en elevassistent som stödjer eleven under skoldagen
Barn kan också få studiehandledning på modersmål eller på ett språk som barnet tidigare fått undervisning i. Studiehandledning används för att ta tillvara det som barnet redan kan i olika ämnen.
Gymnasieskola och högre utbildning
När eleverna går sista året i grundskolan kan de söka till gymnasieskolan. Det är frivilligt att läsa på gymnasieskolan i Sverige. Det är också gratis. Ungdomar mellan 16 och 20 år kan läsa på gymnasiet om de har klarat grundskolan. Nästan alla ungdomar väljer att fortsätta studera på gymnasiet.
Det finns många olika program att söka. På grundskolan brukar det finnas en studievägledare som kan hjälpa till och ge råd.
För att få gå ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program på gymnasiet krävs godkända betyg i ett visst antal ämnen. Om man uppfyller kraven kallas det att man är behörig att söka till gymnasiet.
För de som inte är behöriga att söka till gymnasiet finns introduktionsprogram. Det är olika program som ska ge eleverna möjlighet att komma in på ett nationellt program, eller leda till att de kan få ett arbete.
Undervisningen i gymnasiet kan leda till olika yrken, till exempel inom byggbranschen, barn- och fritidsverksamhet, hantverksyrken, vård och omsorg och mycket mer. Undervisningen kan också ge eleven de kunskaper som behövs för att kunna studera vidare, till exempel på universitet eller yrkeshögskola. Betygssystemet i gymnasieskolan är samma som i grundskolan.
Även gymnasieelever har rätt att få modersmålsundervisning, läsa svenska som andraspråk och få extra anpassningar och särskilt stöd.
Anpassad gymnasieskola är till för ungdomar som inte klarar gymnasieskolans kunskapskrav på grund av en intellektuell funktionsnedsättning eller en hjärnskada.
I den anpassade gymnasieskolan finns program som förbereder eleverna för ett visst yrke. Det finns också program som förbereder för att fortsätta studera, på till exempel folkhögskola.
Det finns också lärlingsutbildningar, där eleverna får praktisera. Det betyder att delar av utbildningen är på en arbetsplats. Elever som går en lärlingsutbildning i den anpassade gymnasieskolan är på en eller flera arbetsplatser under minst halva utbildningen. Alla program är fyra år långa.
För de som väljer att studera efter gymnasiet finns flera alternativ, till exempel folkhögskola, yrkeshögskola, högskola, universitet och kommunal vuxenutbildning. De som vill komplettera sina betyg eller läsa färdigt grundskolan eller gymnasiet kan göra det i den kommunala vuxenutbildningen, komvux.
En studie- och yrkesvägledare kan hjälpa till att bedöma vilken nivå en tidigare utbildning i ett annat land ligger på.
Varför är det viktigt att ungdomar själva ska få välja vilket program de vill läsa på gymnasiet?
