Familjeliv

Att vara förälder i ett nytt land

Att komma till ett nytt land är en stor förändring för både vuxna och barn. Ibland kan barn ha lättare att komma in i det nya samhället än vuxna. Barn lär sig ofta språket snabbare än vuxna. Det kan leda till ändrade roller i familjen. De vuxna kan bli beroende av sina barn i kontakterna med samhället. Barnen kan börja ta ansvar för sina föräldrar och ordna saker som föräldrarna inte kan. Det är ett för stort ansvar att lägga på ett barn. Barn ska till exempel inte tolka åt sina föräldrar i kontakten med myndigheter, sjukvården och skolan.

Det är viktigt att föräldrar lär sig det samhälle som familjen har kommit till. Då finns förutsättningar för dem att bli starka och tydliga föräldrar så att de kan skapa en trygg miljö för sina barn. Föräldrar som får kunskap om och förståelse för det nya samhällets lagar, normer och traditioner trivs och mår bättre. Och om föräldrarna mår bra påverkar det barnens hälsa och utveckling positivt.

Att vara vårdnadshavare

Barn ska enligt lagen ha vårdnad tills de fyller 18 år. Det är barnets vårdnadshavare som har rättighet och skyldighet att ta hand om barnet och har det juridiska ansvaret för barnet tills det fyller 18 år. Barnets vårdnadshavare är oftast barnets föräldrar. Vårdnadshavare är skyldiga att försörja sina barn tills de fyller 21 år om de studerar på gymnasienivå.

Gemensam vårdnad betyder att vårdnadshavarna har delat ansvar för barnet. De måste tillsammans bestämma saker som handlar om barnet. Vårdnadshavare med gemensam vårdnad har samma rättigheter och skyldigheter även om de inte bor ihop. Båda vårdnadshavarna har också rätt att få samma information om sitt barn från förskola, skola, sjukvård, socialtjänst, polis och andra myndigheter.

Om två föräldrar är gifta med varandra när barnet föds får föräldrarna automatiskt gemensam vårdnad om barnet. Det gäller dock bara om föräldrarna har olika juridiskt kön.

Om föräldrarna inte är gifta, eller om båda föräldrarna är kvinnor, får den som har fött barnet automatiskt ensam vårdnad. Ensam vårdnad betyder att endast en förälder har ansvaret för barnet. Par som inte är gifta måste fylla i ett papper om vem som är den andre föräldern till barnet. Det gör man hos familjerätten i den kommun man bor i. Paret kan samtidigt anmäla att de vill ha gemensam vårdnad om barnet.

Lagen som beskriver vilket ansvar föräldrar och vårdnadshavare har för sina barn heter föräldrabalken. Lagen började gälla 1950. På den tiden bestod nästan alla familjer av en mamma, en pappa och ett eller flera barn. Det påverkade hur man skrev lagen. Men familjer kan se olika ut och barn kan bli till på olika sätt. En familj kan till exempel bestå av fler föräldrar än två, men enligt lagen kan ett barn bara ha en eller två juridiska föräldrar.

Båda föräldrarna är ansvariga för sina barn

Det är viktigt att båda föräldrarna engagerar sig i barnets omsorg och utveckling och att de är delaktiga i beslut som rör barnet. Barnkonvention säger att barn har rätt till båda sina föräldrar.

Det gäller under barnets hela uppväxt, från födseln till barnet är myndigt vid 18 års ålder.

Föräldrar har gemensamt ansvar för sina barn, även om föräldrarna inte bor ihop. Att föräldrarna tar gemensamt ansvar för barnet gör att barnet mår bättre, utvecklas bättre och får en bättre relation till föräldrarna.

Relationen mellan de båda föräldrarna är också viktig för barnet och för att hela familjen ska må bra. Att flytta till ett nytt land kan påverka relationen. Att diskutera vardagen och föräldraskapet är ett sätt att stärka relationen mellan föräldrar.

Förutom föräldrar kan det finnas många andra vuxna som är viktiga för barnets hälsa och utveckling. Till exempel kan far- och morföräldrar, andra släktingar, lärare, tränare, föräldrarnas vänner eller skolpersonalen ha stor betydelse.

Att uppfostra ett barn – världens viktigaste uppgift

Att vara förälder eller annan närstående vuxen till barn kan vara både den bästa och den svåraste uppgiften i livet. Det finns mycket som påverkar dig som förälder. Stress, särskilda behov hos barnen, krav från andra och svåra händelser i livet kan få dig att känna att du inte räcker till. Att behöva stöd är helt naturligt. Ingen är felfri och det behöver man inte vara för att vara en bra förälder eller vuxen i ett barns liv.

Barn behöver känna stöd, trygghet, kärlek och bli respekterade av sina föräldrar och andra vuxna. Hur ett barn uppfostras har stor betydelse för barnets självförtroende, självkänsla och beteende. Barn behöver mycket mer kärlek än tillsägelser. Barn som får en trygg och kärleksfull uppfostran klarar också skolan lättare och mår ofta bra som vuxna.

Att vägleda barnet och att säga ja och nej till olika saker i barnets liv är en del av att vara förälder. Men föräldrar får aldrig förbjuda, eller tillåta, saker om det strider mot barnets rättigheter.

Barn behöver vuxnas hjälp för att förstå och hantera sina känslor. Den vuxne måste till exempel förklara för barnet varför den vuxne säger nej till vissa saker.

Barn behöver dessutom få möjlighet att delta i olika aktiviteter som anordnas av skolan eller andra. Både barn och vuxna mår bra av att vara en del av det nya samhälle de kommer att växa upp och leva i.

Rutiner i barnets liv

Barn både vill och har rätt att vara med och prata om regler och rutiner med dig som förälder. Det kan vara rutiner om sömn, dataspelande, skolarbete, tandborstning, motion, mat och dryck eller gränser kring alkohol och tobak. Vissa saker kan vara bra att prata med andra föräldrar om, så att ni kan bestämma gemensamma rutiner och regler för era barn. Men vi är alla olika. Rutiner, regler och gränser måste anpassas efter barnets personlighet, ålder och mognad.

Du som förälder måste också stötta ditt barn att utvecklas, ta ansvar och klara sig själv. Barn kan ibland behöva extra stöd och hjälp, till exempel med att skapa lugn och ro, hjälp med läxor eller stöd i relationer. Fråga ditt barn om vänner och var uppmärksam på om barnet verkar ensamt eller osams med kompisar.

Förbjudet att utöva våld mot barn

I Sverige har synen på barnuppfostran förändrats mycket under de senaste hundra åren. I början på 1900-talet var många föräldrar mycket stränga och det var viktigt att barnen skulle lyda de vuxna. Att slå sina barn var för många en naturlig del av barnuppfostran. Men sedan 1979 är allt våld mot barn förbjudet i Sverige.

Barn som utsätts för våld löper större risk att få fysiska och psykiska hälsoproblem, både omedelbart efter händelsen och senare under uppväxten och vuxenlivet. Barn kan till exempel få svårare att skapa trygga relationer till andra människor och få svårare att reglera sina känslor. Även mycket små barn tar skada av att utsättas för eller uppleva våld. Att bli utsatt för våld innebär alltid en allvarlig kränkning av barnets självkänsla.

Föräldraledighet – att vara hemma med barn

Att vara föräldraledig innebär att du är ledig från studier eller arbete för att ta hand om ditt barn. När du är föräldraledig kan du söka föräldrapenning från Försäkringskassan. Det är en ersättning för att du inte kan arbeta eller studera.

Det är vanligt att både kvinnor och män är föräldralediga, men det är fler kvinnor än män som är det. För att uppmuntra fler män att vara föräldralediga finns det föräldrapenningdagar som inte går att överlåta från den ena vårdnadshavaren till den andra. Men om du är ensam vårdnadshavare har du rätt att använda alla föräldrapenningdagar själv.

Aktiviteter för föräldralediga

Det finns olika aktiviteter att göra för dig under din föräldraledighet om du vill träffa andra som är föräldralediga.

Att vara förälder till en tonåring

Tonåring kallas den som är mellan 13 och 19 år. Under de här åren blir många ungdomar mer självständiga. De kan börja tänka mer på sin identitet, vem de är och hur de vill vara. Du som förälder eller annan vårdnadshavare måste stötta din tonåring. Det är viktigt att låta tonåringen fatta egna beslut för att kunna bli mer självständig. Låt din tonåring vara med och bestämma vilka regler som ska gälla.

Någon gång mellan åtta och 14 år kommer de flesta barn i puberteten, men det kan hända både tidigare och senare. Puberteten är den period då kroppen utvecklas från barn till vuxen. Tjejer brukar komma i puberteten tidigare än killar. Det är vanligt att tonåringar börjar tänka på sin sexualitet och kropp. Tipsa ditt barn om UMO.se och YOUMO.se, som är webbplatser med information om kroppen, sex och hälsa för alla mellan 13 och 20 år. Ditt barn kan också prata med elevhälsan eller en ungdomsmottagning.

Om du behöver stöd i ditt föräldraskap eller känner oro för din tonåring kan du söka hjälp. Du kan till exempel prata med andra vuxna, gå med i föräldragrupper eller kontakta elevhälsan, ungdomsmottagningen eller vårdcentralen.

Olika sätt att leva och bilda familj

Våra normer och föreställningar säger att en familj ska se ut på ett visst sätt. Det är lätt att tänka att en familj består av en mamma och en pappa och ett eller flera barn. Men det finns många olika sätt att leva tillsammans på. Alla par väljer inte att skaffa barn och en familj kan bestå av två föräldrar av samma kön, till exempel.

Skilsmässa

Att separera från en annan människa kan vara svårt, även för de som inte är gifta men lever tillsammans som till exempel sambo. Livet förändras plötsligt och många praktiska beslut ska tas, särskilt om det finns barn i familjen.

Skilsmässa och separation där barn är inblandade kan ibland leda till konflikter om boende och umgänge med barnen. Om ni föräldrar inte kan komma överens och behöver stöd kan ni vända er till kommunens familjerätt. Ni kan få stöd både inför och under separationen.

Om du vill skilja dig ska du kontakta tingsrätten i den kommun där du är folkbokförd. Tingsrätten är en domstol. Du ansöker då om skilsmässa. Det heter även äktenskapsskillnad.

Du och din partner kan fylla i en ansökan tillsammans. I Sverige kan du skilja dig från den du är gift med även om båda inte vill skiljas. Då kan du ensam ansöka om skilsmässa. Familjerådgivningen kan hjälpa dig med detta.

Om du och din partner ansöker om skilsmässa tillsammans och inte har några barn kan tingsrätten lämna en dom (ett beslut) så snart som möjligt. Om ni har barn under 16 år eller om en av er inte vill skiljas får ni betänketid. Det betyder att ni får tid att tänka på om ni verkligen vill skilja er. Betänketiden är minst sex månader och högst ett år. Det finns inte något krav på att bo tillsammans under betänketiden.

Om du fortfarande vill skiljas efter sex månader måste du själv kontakta tingsrätten. Det kallas att du fullföljer din skilsmässa. Om du inte lämnar in ett brev om att du vill fullfölja din skilsmässa avslutar tingsrätten din ansökan. Då gäller din ansökan om skilsmässa inte längre. Om tingsrätten misstänker att någon av er blivit tvingad att gifta sig (tvångsäktenskap) kan skilsmässa ges direkt, utan betänketid.

Familjerätten

Om ni ska skilja er och inte kommer överens om var barnen ska bo eller hur ofta föräldrarna ska träffa barnen kan ni kontakta familjerätten. Familjerätten är en avdelning inom kommunen som hjälper föräldrar att samarbeta vid skilsmässa. Det är inte en domstol. Familjerätten ser till att barnets bästa är i fokus. De hjälper föräldrarna att hitta bra lösningar för barnet när det gäller var barnet ska bo och vem som ska fatta beslut om barnet. Det kallas samarbetssamtal. Familjerätten har tystnadsplikt.

Om ni inte kommer överens med hjälp av familjerätten kan ni gå till tingsrätten. Tingsrätten fattar då beslut om var barnet ska bo och vem av er som ska få fatta beslut som rör barnet. Tingsrätten ber familjerätten i din kommun att göra en utredning innan de fattar sitt beslut.