Lektionsupplägg: Barn och skola

Senast uppdaterad: 6/3-2024

Steg 1. Introducera "Barn och skola"

Syfte med övningen: Att deltagarna får veta mer om det svenska utbildningssystemet. Att deltagarna får börja reflektera över likheter och skillnader mellan skola i Sverige och skola i det land som de bott i tidigare.

Förberedelse: Förbered att du kan visa bilden ”Det svenska utbildningssystemet” från Skolverket.

Titta på bilden ”Det svenska utbildningssystemet” tillsammans med deltagarna. Berätta att det svenska utbildningssystemet består av flera skolformer och många utbildningar. Bilden visar hur det hänger ihop.

Dela in deltagarna i par och låt dem prata en stund i Bikupor kring följande frågor:

  • Om du tänker på skolan i det land som du bodde i tidigare, vad tänker du på då?
  • Om du tänker på skolan i Sverige, vad tänker du på då?

Låt varje par berätta vad de har pratat om i helgrupp.

Steg 2. Presentera syftet

Här ges förslag på syfte men det är du som kommunikatör som vet vad som är viktigast för just dina deltagare. Du kan lägga till egna syften och göra ett urval baserat på dina deltagares tidigare erfarenheter, förkunskaper samt behov av information.

Förslag på syften:

  • Att deltagarna får veta mer om hur skola i Sverige fungerar.
  • Att deltagarna får reflektera över de rättigheter och skyldigheter som föräldrar och andra vårdnadshavare har i relation till skolan.

Steg 3. Fånga upp deltagarnas förkunskaper, erfarenheter, tankar och frågor

Syfte med övningen: Att deltagarna får möjlighet att uttrycka vad de har för kunskaper om den svenska skolan och vad de vill veta mer om.

Förberedelse: Förbered så att du kan visa filmen ”Skolan” ur serien ”Nyfiken på Sverige” från UR. Filmen finns på flera språk. Ta fram A3-papper och pennor.

Visa filmen ”Skolan”. Berätta att den handlar om vilka olika typer av skolor som finns i Sverige, och om olika gymnasiealternativ.

Skriv följande ord och fraser från filmen på tavlan:

  • rätt att gå i skolan
  • grundskolan
  • obligatoriskt
  • alla ska behandlas lika i skolan
  • skolans reglers
  • särskilda behov
  • grundsärskola
  • specialskolan
  • elevhälsan
  • föräldramöte
  • utvecklingssamtal
  • skolämnen
  • betyg
  • gymnasiet
  • högskoleförberedande
  • yrkesprogram
  • lärling

Be deltagarna bilda grupper med 3–4 personer i varje grupp. Be grupperna utse en sekreterare som skriver. Dela ut ett A3-papper till varje grupp som de delar in i två kolumner:

  • Det här vet jag om den svenska skolan.
  • Det här vill jag veta om den svenska skolan.

Deltagarna ska nu samla gruppens påståenden i varje kolumn. Deltagarna kan ta hjälp av orden och fraserna som du har skrivit upp på tavlan. Om någon i gruppen inte kan läsa, be andra deltagare att läsa högt. Sekreteraren i gruppen skriver ner gruppdeltagarnas tankar.

När grupperna diskuterat klart ber du varje grupp berätta vad de har pratat om. Skriv upp gruppernas svar på tavlan i två kolumner – ”det här vet jag” och ”det här vill jag veta” om den svenska skolan.

Resultatet av övningen kan du använda dig av i kommande övningar. Fokusera på att gå igenom sådant som majoriteten av deltagarna är intresserade av. För att kunna svara på deltagarnas frågor kan du leta efter information på sidorna ”Det svenska skolsystemet” och ”Att ha barn i skola” på Informationsverige.se. Du hittar också information på Skolverkets webbplats Utbildningsguiden.

Steg 4. Studera innehållet tillsammans med deltagarna

Syfte med övningen: Att deltagarna får veta mer om och diskutera skolplikt.

Förberedelse: Inga förberedelser.

Berätta följande för deltagarna:
Det är både en rättighet och en skyldighet att gå i skola. I Sverige är det skolplikt från det år barnet fyller sex år till dess att barnet går ut högsta årskursen i grundskolan eller fyller 18 år. Skolplikt innebär att barn måste gå i skolan om det inte finns ett giltigt skäl att inte göra det.

Dela in deltagarna i små grupper och be dem diskutera följande frågor:

  • Vad tror du att ”giltiga skäl” betyder?
  • Vad händer om ett barn i grundskoleåldern inte kommer till skolan?
  • Vad är föräldrar eller andra vårdnadshavares ansvar?
  • Vad är skolans och rektors ansvar?

Gå igenom gruppernas svar och diskutera i helgrupp. Fyll i samtalet med information, till exempel:

  • Giltiga skäl för en elevs frånvaro kan vara sjukdom, läkarbesök eller beviljad ledighet.
  • Om en elev är frånvarande från skolan riskerar den att inte nå skolans kunskapskrav.
  • Föräldrar och vårdnadshavare ansvarar för att barnet går i skolan och deltar i utbildningen. De måste också se till att barnet får allt det behöver för att orka med skolan, till exempel mat, sömn och ett tryggt hem.
  • Om en elev är frånvarande under en längre tid eller vid upprepade tillfällen ska skolan utreda (undersöka) vad frånvaron beror på. Skolan och kommunen kontaktar alltid vårdnadshavaren för att utreda frånvaron och försöker att få barnet till skolan.
  • Om en vårdnadshavare inte har gjort det de ska för att få barnet till skolan får kommunen förelägga vårdnadshavaren att göra det. Ett föreläggande är ett beslut som innebär att någon måste göra en viss sak. Kommunen får förena föreläggandet med vite (att man tvingas betala en summa pengar). Detta är ofta en sista åtgärd och inget som kommunen gör innan de har prövat andra sätt för att få barnet till skolan.
  • Om skolan blir oroliga för att barnet riskerar att fara illa är de också skyldiga att ta kontakt med socialtjänsten för att göra en så kallad orosanmälan.

Tips: UR har en film som heter ”Skolplikt” i serien ”Nyanlända föräldrar”. Filmen är på svenska med undertexter på svenska, arabiska och engelska.

Syfte med övningen: Att deltagarna får veta mer om hur ett föräldramöte går till. Att deltagarna får veta mer om vilka förväntningar skolan har på föräldrar när det handlar om att vara delaktiga i sina barns skolgång.

Förberedelse: Skriv ut materialet ”Dagordning föräldramöte”.

Berätta följande för deltagarna:

I Sverige förväntar sig skolan att föräldrar är delaktiga i sina barns skolgång. Föräldrar, lärare och elever arbetar tillsammans för att barnen ska ha det så bra som möjligt i skolan. Personalen i skolan vill att föräldrar ska vara aktiva i barnens liv och att föräldrarna vet och förstår vad eleven gör i skolan. Ibland kan föräldrar och andra vårdnadshavare vara välkomna att följa med till skolan för att se hur det fungerar och hur det går för deras barn.

Skolan har föräldramöten där föräldrarna kan få information om och påverka vad som händer i skolan. Föräldrar kan ha rätt till tolk om de har ett annat modersmål än svenska.

Fråga om någon av deltagarna har deltagit på ett föräldramöte eller något annat formellt möte? Har de hört eller sett ordet dagordning förut?

Berätta att en dagordning används på de flesta formella mötena i Sverige, till exempel föräldramöten, arbetsplatsmöten, möten i föreningar och när politiker har möten. Dagordningen används för att strukturera mötet.

Deltagarna på mötet väljer ofta en ordförande som leder mötet. Det kan ibland vara bestämt innan vem som leder mötet. På ett föräldramöte är det oftast rektorn eller läraren som leder mötet. På mötet väljs också ofta en sekreterare som antecknar.

Ordföranden börjar mötet med att presentera dagordningen. Då får man veta vad mötet kommer handla om. Sist på dagordningen finns något viktigt – övriga frågor. Då får de som deltar på mötet en chans att säga vad de vill att man ska diskutera på mötet. Man räcker upp handen och säger sin fråga. Då skriver ordföranden upp frågan. De övriga frågorna diskuteras sist på mötet. På föräldramöten ska man inte ställa frågor som handlar om specifika barn.

Om de som deltar på ett möte vill fråga eller kommentera något som sägs under mötet räcker de upp handen och väntar på att ordföranden säger att de får prata.

Efter att du som kommunikatör har berättat hur möten brukar gå till kan ni titta på materialet ”Dagordning föräldramöte”. Titta på punkterna på dagordningen tillsammans och diskutera:

  • Vad betyder de olika punkterna?
  • Vad tror ni att ni kommer att få veta eller göra under varje punkt?
  • Vad är ”skolans digitala plattform”?
  • Vad betyder ”val av klassföräldrar”?

Försäkra dig om att alla har förstått de olika punkterna för dagordningen innan ni fortsätter med övningen.

Om det finns deltagare som har barn kan du ställa följande frågor om digitala plattformar:

  • Vilken digital plattform använder ditt eller dina barns skola?
  • Har du använt den digitala plattformen när du till exempel ska sjukanmäla ditt barn eller när du ska läsa veckobrev från skolan?
    Kommentar: Du som kommunikatör kan förklara vad veckobrev är. I brevet brukar det stå aktuell information om till exempel utflykter.
  • Vet du vem du kan fråga om hjälp om du har frågor om hur du använder den digitala plattformen?

Rollspel om föräldramöte

Deltagarna kan nu få prova att genomföra ett föräldramöte som ett rollspel med hjälp av dagordningen. Du som kommunikatör avgör om denna del av övningen passar din grupp.

Dela in deltagarna i grupper med cirka 10 deltagare i varje grupp eller gör övningen i helgrupp. Be deltagarna att tänka sig att de är föräldrar. Deras barn har precis börjat på en skola och det här är det första mötet de deltar på. Gör en Brainstorm i helgrupp: Kan de komma på några frågor som de tror att de skulle vilja ställa på mötet?

Be dem att ta olika roller. En deltagare är lärare och ordförande på mötet. Läraren ska hälsa alla välkomna och presentera dagordningen. Läraren ska också avsluta mötet på ett bra sätt. En deltagare ska vara skolsköterska. De andra deltagarna är föräldrar. När föräldrarna vill säga eller fråga något, ska de räcka upp handen.

Du som kommunikatör lyssnar på deltagarnas rollspel. Avbryt och ge tips eller kommentera om det behövs.

Avsluta övningen och reflektera tillsammans i helgrupp:

  • Hur kändes det att göra rollspelet?
  • Har ni några frågor?

I den här övningen kan du även berätta om utvecklingssamtal i skolan. Berätta följande för deltagarna:

Varje termin har läraren i skolan ett utvecklingssamtal med eleven tillsammans med föräldrarna. Under utvecklingssamtalet träffar föräldrarna läraren och pratar om hur barnet utvecklas i skolan och om vilken hjälp barnet behöver.

Om föräldrar har ett annat modersmål än svenska kan de ha rätt till tolk under utvecklingssamtalet.

Innan utvecklingssamtalet får föräldrar oftast frågorna som ska diskuteras i förväg.
Det är bra om du som förälder har pratat om frågorna med ditt barn innan utvecklingssamtalet. Här är exempel på några frågor:

  • Hur trivs du i skolan?
  • Hur trivs du på lektionerna?
  • Hur trivs du på rasterna?
  • Vilka ämnen tycker du mest om?
  • Vilka ämnen är du bra på?
  • Vilka ämnen vill du bli bättre på?
  • Hur kan du göra för att bli bättre på ett ämne?

Tips: På Skolverkets webbplats Utbildningsguiden hittar du mer information om den svenska skolan. Tipsa gärna gruppen om webbplatsen. Där finns också information och vägledning inför val av skola och utbildning. Informationen finns på flera språk.

Tips: UR har två filmer som heter ”Föräldramöte” och ”Utvecklingssamtal” i serien ”Nyanlända föräldrar”. Filmerna är på svenska med undertexter på svenska, arabiska och engelska.

Syfte med övningen: Att deltagarna får reflektera över nyanlända föräldrars upplevelser kring sina barns skolgång och att känna sig delaktig.

Förberedelse: Inga förberedelser.

Denna övning är baserad på material från kursen ”Förälder i nytt land”, som utvecklats av Göteborgs Stad. "Förälder i nytt land" är en föräldrastödskurs för nyanlända och en fördjupning av samhällsorienteringen på Integrationscentrum, Göteborgs Stad.

Berätta att en del föräldrar som är nya i Sverige kan känna att det är svårt att förstå på vilket sätt de kan engagera sig som förälder och vad som förväntas av föräldrar i samarbetet med skolan.

Läs upp följande citat från två föräldrar. Föräldrarna beskriver hur det var när de var nya i Sverige och deras barn började i skolan:

"Det var lärarnas sak, i skolan är det lärarna som har utbildning och bestämmer över barnen. Jag kände att jag inte förstod skolans värld och ibland kändes det svårt att träffa barnens lärare och inte veta om saker som individuell utvecklingsplan och utvecklingssamtal".

"Jag var orolig för vad som lärdes ut i skolan och att mina barn kom längre ifrån vår kultur, att de skulle bli ”för” svenska".

Be deltagarna fundera och diskutera följande frågor, först enskilt, sedan i par och till sist i helgrupp:

  • Känner du igen dig i det föräldrarna beskriver?
  • Hur kan föräldrar bli mer engagerade i sina barns skolgång?
    Kommentar: Till exempel gå på föräldramöten, utvecklingssamtal, hjälpa till med läxor, prata om barnets kompisar, hjälpa till med klassaktiviteter.
  • Vad finns det för risker med att inte vara delaktig i sina barns skolgång?
    Kommentar: Om föräldrar inte får insyn i och förståelse för sina barns skola kan de känna sig utanför. För många känns det som att tappa kontrollen över sina barn. Detta kan leda till att föräldern blir hårdare i uppfostran vilket barnen inte mår bra av. Det kan också leda till mer konflikter hemma. Barn som känner att föräldrarna inte håller med om det som skolan lär ut, och samtidigt upplever att föräldrarnas kultur och språk inte värderas i samhället, kan få känslor av ”dubbel ensamhet”. Om föräldrar och skolans personal har en bra kommunikation minskar barnets oro och känslor av ”dubbel ensamhet”.

Syfte med övningen: Att deltagarna får reflektera över oskrivna regler som finns i skolan.

Förberedelse: Inga förberedelser.

Berätta följande för deltagarna:

När man är ny i Sverige kan det ibland vara svårt att känna till oskrivna regler som finns i skolan. Till exempel kanske några av er är vana vid att köpa presenter till barnens lärare när det är skolavslutning. Vad gäller när man köper presenter till barnens lärare? Många i Sverige tycker det är okej att ge läraren en liten gåva, men kanske inte något som kostar pengar. Det kan vara något som barnet själv har gjort, till exempel en teckning. Ofta är det inga problem om hela klassen tillsammans köper en present till läraren.

Be sedan deltagarna att själva fundera kring följande frågor:

  • I vilka situationer känner du dig osäker på hur du ska göra när det gäller oskrivna regler i skolan?
Kommentar: Till exempel hjälpa till med läxor, inbjudningar till barnkalas, föräldramöten och utvecklingssamtal.

Syfte med övningen: Att deltagarna får veta mer om och reflektera över gymnasievalet.

Förberedelse: Förbered att du kan visa filmen ”Att välja till gymnasieskolan” från Skolverket. Filmen har undertexter på flera språk.

Visa filmen ”Att välja till gymnasieskolan”. Filmen är cirka 20 minuter lång och svarar på några av de vanliga frågorna om gymnasievalet. Du som kommunikatör avgör om filmen passar din grupp.

Berätta följande:
När elever går sista året i grundskolan kan de söka till gymnasieskolan. Det är frivilligt att läsa på gymnasieskolan i Sverige. Det är också gratis. Ungdomar mellan 16 och 20 år kan läsa på gymnasiet om de har klarat grundskolan. Nästan alla ungdomar väljer att fortsätta studera på gymnasiet.

Eleverna väljer själva vilken gymnasieskola och vilket program de vill gå på. Det finns 18 stycken nationella program på gymnasiet. 12 av dem är yrkesprogram och 6 av dem är högskoleförberedande program. I sin ansökan behöver eleverna välja flera olika skolor eller program. Det är inte säkert att det finns plats på den skola de har valt i första hand.

På gymnasiet får eleverna de kunskaper som behövs för att kunna få ett arbete direkt efter gymnasiet eller studera vidare, till exempel på universitet eller yrkeshögskola.

Använd dig sedan av metoden Linjen. Gå igenom följande påståenden:

  • Ungdomar ska själva få välja vilket program på gymnasiet de vill läsa.
  • Alla ungdomar, oavsett kön, ska få välja att utbilda sig till barnskötare.
  • Alla ungdomar, oavsett kön, ska få välja att utbilda sig till fordonsmekaniker.
  • Alla ska, om de vill, få omskola sig och byta yrke senare i livet.

Kommentar: Det är viktigt att du som kommunikatör förmedlar till deltagarna att alla har samma rättigheter, oavsett till exempel kön eller funktionsnedsättning. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, val av studier och personlig utveckling. De ska inte hindras av fördomar och stereotypa föreställningar om kön som begränsar dem.

Steg 5. Utvärdera

Syfte med övningen: Att deltagarna får möjlighet att utvärdera lektionsupplägget ”Barn och skola”.

Förberedelser: Ta fram papper och pennor.

Dela ut papper och pennor till deltagarna. Be dem skriva ner minst tre saker som de vet nu som de inte visste innan.

Låt sedan deltagarna diskutera en kort stund i par:

  • Vad var viktigast för dig att få information om?
  • Vad vill du veta mer om?

Be deltagarna berätta vad de har pratat om i helgrupp.