Metodstöd: Familjeliv och om familjen behöver stöd

Senast uppdaterad: 18/10-2021

Steg 1. Introducera ”Familjeliv och om familjen behöver stöd”
Steg 2. Presentera syftet
  • Förslag på syften

    Här ges förslag på syfte men det är du som kommunikatör som vet vad som är viktigast för just dina deltagare. Du kan lägga till egna syften och göra ett urval baserat på dina deltagares tidigare erfarenheter, förkunskaper samt behov av information.

    Förslag på syften:

    • Att deltagarna får veta mer om olika sätt att leva tillsammans i Sverige.
    • Att deltagarna får reflektera över föräldrar och andra vårdnadshavares rättigheter och skyldigheter.
    • Att deltagarna får veta mer om och reflektera över olika stöd som samhället erbjuder familjer.
Steg 3. Fånga upp deltagarnas förkunskaper, erfarenheter, tankar och frågor
Steg 4. Studera innehållet tillsammans med deltagarna
  • Övning 4.1 ”Hur ska en bra förälder vara?”

    Syfte med övningen: Att deltagarna får reflektera över föräldraskap och hur de tycker en bra förälder ska vara.

    Förberedelse: Ta fram post-it-lappar och pennor till varje deltagare. Förbered att du kan visa några citat med hjälp av en projektor. Citaten är hämtade från handboken ”Barns rättigheter och föräldraskap” som är framtagen av Länsstyrelsen i Örebro län tillsammans med Länsstyrelsen i Dalarnas län och Länsstyrelsen i Jönköpings län.

    Dela ut post-it-lappar till alla deltagare. Dela upp tavlan i två kolumner. I första kolumnen skriver du ”citat 1” och i den andra skriver du ”citat 2”.

    Börja med att visa det första citatet med hjälp av en projektor. Läs även upp citatet:

    ”Trots och konflikter kan vara ett tecken på att barnet behöver mer kärlek och uppmärksamhet. Ett tips är att hitta på saker tillsammans. Det kan vara enkla saker som att laga mat ihop eller göra någon aktivitet”.
    (ur Barns rättigheter och föräldraskap av Länsstyrelsen i Örebro län, 2020)

    Be sedan deltagarna ge förslag på olika aktiviteter som ger barn uppmärksamhet och kärlek. Deltagarna skriver sina förslag på post-it-lappar och fäster dem på tavlan under kolumnen där det står ”citat 1”.

    Visa sedan det andra citatet med hjälp av en projektor. Läs även upp citatet:

    ”Barn behöver mer positiv uppmärksamhet än tjat, tillsägelser och gränssättning. Uppmärksamma det positiva som barnet gör bra, då kommer du få se mer av det hos barnet”.
    (ur Fem gånger mer kärlek: Forskning och praktiska råd för ett fungerande familjeliv av Martin Forster, 2009).

    Be deltagarna ge förslag på vad de vill uppmärksamma hos sina barn. Om det finns deltagare som inte har barn kan de ge exempel på sådant som de tycker är viktigt att ge barn uppmärksamhet och beröm för.

    Deltagarna skriver sina förslag på post-it-lappar och fäster dem på tavlan under kolumnen där det står ”citat 2”.

    Läs upp deltagarnas förslag och kommentera vid behov. Notera om deltagarnas svar skiljer sig beroende på om det är en flicka eller pojke som de pratar om. Om ja, varför är det så? Diskutera i gruppen.

    Avsluta genom att gå igenom några synpunkter från tonåringar kring hur de tycker att en bra förälder ska vara:

    • Ha tid att vara tillsammans med barnet.
    • Snäll och inte bråka.
    • Kunna sätta upp regler och gränser.
    • Om man har problem så ska barnet kunna prata med föräldern.
    • Alltid finnas där.
    • Vara sådär mysig, så man får massa kramar.
    • Ställa upp om barnet har mycket läxor.
    • Följa med till fritidsaktivitet.
    • Inte jämföra sitt barn med andra barn.
    • Acceptera misstag som förälder och barn gör.
    • Visa förståelse och ge tips.

    Citaten kommer från rapporten ”Kompetenta familjer med ungdomar: Ideal och realitet i familjestödet i Karlskoga och Degerfors kommuner” av Charli Eriksson et al. (2014).

    För att avsluta övningen kan du be deltagarna diskutera en eller flera av följande frågor, antingen i helgrupp eller i par:

    • Hur ska en bra förälder vara?
    • Om det finns deltagare som har barn: Hur tror du att ditt/dina barn skulle beskriva dig som förälder?
    • Om det finns deltagare utan barn: Vad skulle du vilja att ditt/dina eventuella barn säger om dig?
    • Tror ni att barnens beskrivningar skiljer sig beroende på om ni frågar en dotter eller en son? Varför i så fall?
    • Tror ni att det finns några skillnader mellan hur barnen skulle beskriva en mamma och en pappa? Varför i så fall?
    • Hur skulle du beskriva dina föräldrar under din barndom? Vad av det som du fick av dina föräldrar vill du föra vidare till dina barn? Finns det något du inte vill föra vidare?

    Uppmuntra gärna de deltagare som är föräldrar att gå hem och fråga sina barn om deras beskrivning stämmer. Är det något i beskrivningen eller beteendet som barnet vill ändra?

  • Övning 4.2 ”Den jämställda vardagen”

    Syfte med övningen: Att deltagarna får börja prata om olika perspektiv på jämställdhet i den egna vardagen och i föräldraskapet.

    Förberedelse: Förbered att du kan visa filmen ”Börja prata om: Jämställdhet” från MILSA utbildningsplattform och Informationsverige.se.

    Börja med att göra en kort Brainstorm. Ställ följande fråga till deltagarna i helgrupp:

    • Vilket arbete i hemmet skulle du gärna lämna ifrån dig?

    Dela sedan in deltagarna i par. Visa filmen ”Börja prata om: Jämställdhet”.

    Låt paren diskutera en eller flera av följande frågor genom att använda metoden Bikupor:

    • Hur brukade ansvaret för arbetet i hemmet fördelas när du växte upp?
    • Hur fördelas arbetet i ert hem nu? Vad har förändrats? Om det inte har förändrats, vad tror du det beror på?
    • Hur kan arbetet i hemmet delas mellan alla som bor i hemmet?
    • Finns det fördelar med att dela på praktiska uppgifter och ansvar för barn?
    • Är det något i fördelningen av alla praktiska uppgifter i hemmet eller kring ansvaret för barn som ni skulle vilja förändra? Varför?
    • Hur kan ni samarbeta så att det känns bra för alla?

    Uppmuntra gärna deltagarna att fortsätta titta på hur de har det i sina hem – om de vill. När de är hemma kan de skriva ner vem som gör vad i hemmet under en vecka. Vilka uppgifter görs dagligen och vilka görs mer sällan? Vem gör dessa uppgifter? Genom att undersöka hur man har det hemma går det också att prata om vilka förändringar som man vill göra.

    Summera diskussionen genom att berätta att det finns möjligheter och rättigheter för kvinnor och män i Sverige att dela på föräldrapenning och hemarbetet. I förlängningen bidrar det till ökad jämställdhet.

  • Övning 4.3 ”Vilken typ av stöd finns för familjer?”

    Syfte med övningen: Att deltagarna får information om olika typer av stöd till familjer.

    Förberedelse: Inga förberedelser.

    Dela in deltagarna i par och låt dem diskutera följande frågor:

    • När tänker du att en förälder eller annan vårdnadshavare kan behöva stöd i sitt föräldraskap?
    • Vet du vilka stöd som föräldrar och andra vårdnadshavare kan få av samhället?

    Skriv upp deltagarnas förslag på tavlan och fyll på med följande om det behövs:

    • 1177 Vårdguiden
    • Barnmorskemottagning (BMM)
    • Barnavårdscentral (BVC)
    • Familjecentral
    • Familjerådgivning
    • Öppen förskola
    • Föräldragrupp
    • Socialtjänsten
    • Organisationer och föreningar

    Du hittar en beskrivning av de olika stöden på sidan ”Om familjen behöver stöd” på Informationsverige.se.

    Berätta att det som står på tavlan är exempel på stöd som kan finnas i kommunen. Barnavårdscentral, familjerådgivning och socialtjänst måste finnas i kommunen enligt lagen. Undersök vilken typ av stöd som finns i er kommun genom att söka på internet tillsammans med deltagarna. Hur gör man om man till exempel vill träffa andra familjer eller träffa någon som kan ge råd kring tonårsbarn?

    Sök till exempel på ”föräldrastöd + namn på kommun”, ”öppen förskola + namn på kommun” och/eller ”familjecentral + namn på kommun”. Gå igenom informationen tillsammans. Ge deltagarna möjligheten att ställa frågor. Försök svara eller ta reda på svar till nästa gång om du är osäker på några svar.

    Berätta om olika typer av ekonomiskt stöd till familjer. Du hittar exempel på ekonomiska stöd på sidan ”Om familjen behöver stöd” på Informationsverige.se.

    Tips: Visa deltagarna Försäkringskassans webbplats som har information om ekonomi på flera språk. Välj det språk som deltagarna talar och leta efter information riktad till föräldrar.

    Tips: Infogeneratorn.se är en webbplats från Länsstyrelserna. Det är ett verktyg som hjälper personer som arbetar i kommun, region och civilsamhället att ge översatt information om föräldraskapsstöd, våld och tvångsäktenskap.

  • Övning 4.4 ”När par utan barn behöver stöd”

    Syfte med övningen: Att deltagarna får information om stöd till par utan barn.

    Förberedelse: Kopiera caset nedan och klistra in i ett dokument som du kan skriva ut och dela ut till deltagarna. Du kan översätta caset själv. Ett annat alternativ är att läsa upp det för deltagarna.

    Mira och Ian pratar inte lika mycket med varandra längre

    Mira och Ian har varit gifta i fem år och de har inga barn. De senaste månaderna har deras relation inte fungerat som den brukar. När Mira kommer hem från sin språkpraktik i en matbutik är Ian ofta tyst och trött. De pratar sällan med varandra och gör sällan saker tillsammans. Det brukade de ofta göra förut. Detta gör båda ledsna och dagarna bara går utan att något förändras.

    Dela deltagarna i grupper med 3–4 personer i varje grupp och be dem diskutera caset utifrån följande frågor:

    • Vilket råd skulle du vilja ge till Mira och Ian?
    • Vem kan de be om hjälp med sina relationsproblem, tror du?
      Be sedan grupperna dela med sig av sina tankar i helgrupp.

    Du som kommunikatör kan berätta att även i de tryggaste relationer kan det ibland uppstå problem av olika anledningar. Bekymmer med ekonomi, stress, osäkerhet eller svartsjuka är några orsaker som kan leda till konflikter eller att ett par slutar prata med varandra. Då kan det vara bra att prata med någon utomstående. De som upplever problem i sin relation kan söka hjälp i sin kommun och har rätt till familjerådgivning. Det gäller både personer med och utan barn. Alla kommuner är skyldiga att erbjuda familjerådgivning. Sök på internet tillsammans med deltagarna och ta reda på vem i kommunen man kontaktar om man behöver familjerådgivning.

  • Övning 4.5 ”Vad gör socialtjänsten?”

    Syfte med övningen: Att deltagarna får veta mer om vilket stöd som socialtjänsten kan ge.

    Förberedelse: Inga förberedelser.

    Denna övning är baserad på material från kursen ”Förälder i nytt land”, som utvecklats av Göteborgs Stad. "Förälder i nytt land" är en föräldrastödskurs för nyanlända och en fördjupning av samhällsorienteringen på Integrationscentrum, Göteborgs Stad.

    Börja med att berätta följande för deltagarna:
    Socialtjänsten finns i alla kommuner i Sverige och arbetar med att erbjuda olika typer av hjälp och stöd till personer, till exempel föräldrar och barn. Där arbetar socionomer med särskild kunskap om barns behov. De ska se till att alla barn får en trygg uppväxt.

    Gör en Brainstorm i helgrupp kring frågan:

    • Vad kan socialtjänsten hjälpa till med?

    Skriv upp deltagarnas svar på tavlan.

    Fyll på samtalet med följande information:

    • Socialtjänsten erbjuder bland annat samtal och föräldrakurser.
    • Socialtjänsten kan ge ekonomisk hjälp till personer som inte kan försörja sig själv eller sin familj.
    • Socialtjänsten kan ge stöd till personer med funktionsnedsättning.
    • Socialtjänsten kan hjälpa personer med psykisk ohälsa eller missbruk.
    • Vuxna och barn har rätt att söka stöd och skydd vid hot eller våld i familjen.
    • Socialtjänsten kan omhänderta barn om barnet riskerar att fara illa. Det är ovanligt och handlar oftast om en begränsad period.
    • Socialtjänstlagen styr socialtjänstens övergripande verksamhet. Många olika lagar styr olika insatser. Några exempel: LSS – lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LVU – lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (en lag som ska skydda barn och unga från att fara illa).

    Fortsätt genom att gå igenom information från sidan ”Vad gör socialtjänsten?” på Informationsverige.se. Du kan till exempel prata om:

    • Socialtjänsten kan hjälpa på många olika sätt. Det vanliga är att man kommer överens om vilket stöd som passar bäst.
    • Om man tror att man behöver stöd eller skydd går det bra att själv kontakta socialtjänsten och berätta om sin situation. Både barn och föräldrar kan kontakta socialtjänsten för att få hjälp och stöd.
    • Alla som misstänker att ett barn kanske far illa kan anmäla det till socialtjänsten. En anmälan betyder inte att man anmäler till exempel en förälder, utan att man anmäler sin oro för barnet. Om personalen i förskolan, skolan eller vården misstänker att ett barn far illa, måste de enligt lag anmäla det till socialtjänsten.
    • Om det inte fungerar att bo hemma, kan barnet behöva bo någon annanstans en tid. Barnet kan till exempel få bo i en annan familj (familjehem) eller på ett hem för vård eller boende (HVB). I en sådan situation har föräldrar rätt att få stöd från socialtjänsten. Man kan till exempel få hjälp att utvecklas i sitt föräldraskap. Målet är alltid att det ska bli så bra som möjligt för barnet.

    Dela in deltagarna i grupper med 3–4 personer i varje grupp och be dem diskutera följande fråga:

    • Vad kan det finnas för anledningar till att socialtjänsten omhändertar barn?

    När grupperna diskuterat klart går ni tillsammans igenom deras förslag i helgrupp.

    Fyll på med följande information om det inte redan kommit upp:
    Det kan finnas flera olika anledningar till att barn inte kan bo hemma med sin familj. Till exempel kan en anledning vara att ett barn far illa eller riskerar att fara illa hemma, för att en förälder använder droger eller är våldsam. En annan anledning kan vara att barnet riskerar att skada sig själv eller andra. Det är ovanligt att socialtjänsten omhändertar barn.

    Socialtjänstens arbete kan väcka fler frågor hos deltagarna. På sidan ”Vad gör socialtjänsten?” på Informationsverige.se finns en intervju med Karin som arbetar på Socialstyrelsen. Socialstyrelsen svarar på frågor från andra deltagare på samhällsorienteringen. Om det finns ett intresse i gruppen kan ni gå igenom intervjun.

    Tips: Bjud in någon från socialtjänsten i er kommun som kan berätta om det stöd som socialtjänsten kan ge och som kan svara på frågor från deltagarna. Du kan även bjuda in någon från kommunen eller barnavårdscentralen som kan berätta om föräldraskapsstöd och föräldrakurser.

    Tips: Projektet Uppdrag Psykisk Hälsa har gjort en film om socialtjänsten. Filmen finns på flera språk. Den riktar sig främst till barn, men du avgör om filmen passar din grupp.

Steg 5. Utvärdera
  • Övning 5.1 Utvärdera ”Familjeliv och om familjen behöver stöd”

    Syfte med övningen: Att deltagarna får möjlighet att utvärdera metodstödet ”Familjeliv och om familjen behöver stöd”.

    Förberedelser: Ta fram papper och pennor.

    Dela ut papper och pennor till deltagarna. Be dem skriva ner minst tre saker som de vet nu som de inte visste innan.

    Låt sedan deltagarna diskutera följande frågor en kort stund i par:

    • Vad var viktigast för dig att få information om?
    • Vad vill du veta mer om?

    Be deltagarna berätta vad de har pratat om i helgrupp.