Hjälp för dig som har varit utsatt för hot och våld
Senast uppdaterad: 7/10-2024
Alla människor har rätt att leva ett liv utan våld. Det är inte ditt fel om du utsätts för våld. Du har rätt till skydd och stöd. Här kan du läsa om vad våld är och hur du kan få stöd och hjälp. Till exempel finns det organisationer du kan kontakta. Du behöver inte berätta vem du är.
Vad är våld?
Det finns många olika typer av våld. Några exempel på våld är att
- slå, sparka eller knuffa någon
- ta strypgrepp på någon
- kasta saker på någon
- hota eller skrämma någon
- kalla någon för elaka och förnedrande saker
- förbjuda någon från att träffa vem han eller hon vill
- slå sönder någons saker
- ha sex med någon som inte vill, till exempel genom att använda våld, hota eller göra det när personen sover
- kontrollera någons privata ekonomi, till exempel genom att inte låta någon ha eget bankkonto och bankkort eller tvinga någon att ta banklån.
Våld mot flickor och kvinnor förekommer i hela världen. En stor del av våldet som utövas mot flickor och kvinnor sker inom familjen. Att hota, tvinga eller slå någon är ett brott, även om det sker inom familjen. Det är oftast män som utövar våldet.
Vad finns det för stöd och hjälp?
Du kan kontakta socialtjänsten, polisen eller någon av de organisationer som ger stöd och hjälp. Om du behöver lämna hemmet finns det särskilda skyddade boenden.
Berätta för en vän
Om du är utsatt för hot och våld kan du berätta om din situation för dina vänner och andra personer du litar på. De kan lyssna på dig och hjälpa dig att ta reda på var du kan få stöd och hjälp.
Stödlinjer du kan ringa till utan att berätta vem du är
Stödlinjer är telefonnummer som personer som utsatts för hot och våld kan ringa till för att få stöd och hjälp.
Samtalet är gratis. Du behöver inte berätta vem du är när du ringer. Ditt samtal syns inte på telefonräkningen. De som svarar i telefonen har tystnadsplikt och får inte berätta det som du säger till dem för någon annan.
Stödlinjerna har tolkar som översätter till flera språk. Tala om vilket språk du vill prata när du ringer och vänta medan de kontaktar en tolk.
Kvinnofridslinjen är ett telefonnummer du kan ringa till om du har utsatts för hot och våld och behöver stöd. Du kan ringa dygnet runt.
Telefonnumret till Kvinnofridslinjen är 020 50 50 50
Stödlinjen för transpersoner är ett telefonnummer som vuxna transpersoner kan ringa till för att få stöd. Stödlinjen är öppen varje dag klockan 11:00 till 19:00.
Telefonnumret till Stödlinjen för transpersoner är 020 55 00 00
Stödlinjen för män är ett telefonnummer som du kan ringa till om du är man och har utsatts för hot och våld och behöver stöd. Stödlinjen är öppen varje dag klockan 07:00 till 21:00.
Telefonnumret till Stödlinjen för män är 020 80 80 80
Organisationer du kan kontakta utan att berätta vem du är
En kvinnojour är en organisation som erbjuder stöd och skydd till kvinnor och barn som har blivit utsatta för våld i nära relationer eller hedersrelaterat våld och förtryck. Det finns också tjejjourer för yngre personer. Alla som söker stöd hos en kvinnojour eller tjejjour kan välja att vara anonyma. Jouren skriver inte upp vem du är eller vad du berättar.
De flesta kvinnojourer och tjejjourer drivs av ideella organisationer. Det finns kvinnojourer och tjejjourer i hela landet.
Kommunen och myndigheter ska ge stöd och skydd
Kontakta socialtjänsten i din kommun
Kommunen har ansvar att skydda personer som utsätts för våld. Det kan till exempel vara att erbjuda skyddat boende.
Socialtjänsten i kommunen ska ge stöd och hjälp till barn, kvinnor och män som lever med våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck.
Du hittar kontaktuppgifter till socialtjänsten på din kommuns webbplats.
Kontakta en vårdcentral
Hälso- och sjukvården kan hjälpa dig om du har blivit utsatt för hot eller våld. Du kan kontakta en vårdcentral om du har blivit utsatt för hot eller våld.
På vårdcentralen kan de till exempel hjälpa dig att dokumentera dina skador, även om du just nu inte är redo att göra en polisanmälan.
Kontakta polisen
Om du eller någon du känner har blivit utsatt för våld kan du anmäla det till polisen. Polisen kan erbjuda dig skydd om du har behov av det.
Det finns två sätt att kontakta polisen:
- ring polisen på 114 14
- besök en polisstation.
Skador och hot är viktiga bevis. Fotografera eventuella skador eller be någon annan göra det. Spara hot du får på till exempel chatt, sms, e-post eller din telefonsvarare. Be någon annan spara bevisen om du inte kan spara dem själv.
Ring 112 om det är en akut situation.
Du kan få skyddade personuppgifter
Om du riskerar att bli utsatt för hot och våld kan du i vissa fall få skyddade personuppgifter. Det kan till exempel innebära att ditt namn och din adress inte syns i folkbokföringen. Då är det svårare för andra att ta reda på var du bor.
Frågor och svar
Socialtjänsten har ett ansvar att erbjuda stöd till människor som har utsatts för våld. De ska utreda din situation, om du vill. Det är för att du ska få det stöd du behöver.
Socialtjänsten kan till exempel hjälpa dig med att
- göra en polisanmälan
- kontakta andra myndigheter, till exempel vården, Försäkringskassan och Skatteverket
- ansöka om kontaktförbud
- flytta till ett skyddat boende
- ansöka om ekonomiskt stöd.
Socialtjänsten ska också ge barn skydd och stöd när det behövs. Om socialtjänsten bedömer att ett barn kan behöva skydd eller stöd är det deras uppgift att ta reda på vad som är bäst för barnet och familjen. Det vanliga är att man kommer överens om vilket stöd som passar bäst. Du och ditt barn kan till exempel få flytta tillsammans till ett skyddat boende. Ditt barn kan också få prata med en psykolog eller träffa andra barn i samma situation.
Alla som misstänker att ett barn far illa kan anmäla sin oro för barnet till socialtjänsten. En anmälan betyder inte att man anmäler till exempel en förälder, utan att man anmäler att man är orolig för barnet. Personer som arbetar i till exempel skolan, polisen eller sjukvården har extra mycket ansvar att säga till socialtjänsten om barn inte har det bra. Det står i lagen att de måste göra en anmälan till socialtjänsten om de är oroliga för ett barn.
Socialstyrelsen har gjort en film om vilken hjälp socialtjänsten kan ge när de får en orosanmälan om ett barn.
På Försäkringskassans webbplats kan du ändra vem som ska få barnbidraget. Om du och din partner inte är överens kan du anmäla ändringen själv utan att din partner godkänner ändringen. Då kommer Försäkringskassan utreda var barnet bor. Om barnet bor hos dig större delen av tiden kan du få hela barnbidraget.
Om du och din partner inte lever ihop och ert barn bor hos er båda kan barnbidraget delas mellan er.
Försäkringskassan kommer kontakta din partner och informera om vilka uppgifter du har lämnat. Din partner har sedan två veckor på sig att lämna synpunkter innan Försäkringskassan fattar ett beslut.
Om du bor ensam med ditt barn kan du ansöka om underhållsstöd från Försäkringskassan. Underhållsstöd är pengar som Försäkringskassan kan betala ut till dig om du inte får något underhållsbidrag från den andra föräldern. Försäkringskassan måste informera den andra föräldern om att de har fått in en ansökan om underhållsstöd från dig. Försäkringskassan skickar ett brev till den andra föräldern när de börjar handlägga din ansökan.
Om du är orolig kan du ringa till Försäkringskassan innan du skickar in ansökan. Du kan också skriva i ansökan att du är utsatt för hot. Om du inte vill berätta att du är utsatt för hot i ansökan kan du skriva i ansökan att du vill att Försäkringskassan ringer dig när de ska börja arbeta med din ansökan.
Om du kommer till Sverige på anknytning till en person och har behandlats illa av den personen kan Migrationsverket i vissa fall förlänga ditt uppehållstillstånd även om förhållandet tar slut. Det kan till exempel vara om förhållandet tagit slut för att din partner har utsatt dig eller ditt barn för våld eller annan allvarlig kränkning.
Om du funderar på vad som gäller i just ditt fall kan du kontakta en jurist som är expert på migrationsfrågor, till exempel Asylrättscentrum.
Andra webbplatser med mer information
Förklaring av ord och begrepp
Kvinnojourer och tjejjourer
Kvinnojourer och tjejjourer är föreningar som ger stöd, råd och hjälp till personer som är utsatta för hot och våld.
Skyddat boende
Ett skyddat boende är ett boende för personer som är utsatta för våld i nära relationer och behöver lämna hemmet. De flesta kvinnojourer erbjuder skyddat boende. Många kvinnor som bor i skyddat boende har sina barn med sig.
Mäns våld mot kvinnor
Våld mot flickor och kvinnor förekommer i hela världen och inom alla kulturer. En stor del av våldet som utövas mot flickor och kvinnor sker inom familjen. Det är oftast män som utövar våldet.
Våld i nära relationer
Våld i nära relationer betyder att bli utsatt för våld av någon närstående, till exempel sin man, fru, sambo, partner, förälder eller annan släkting.
Hedersrelaterat våld och förtryck
I vissa familjer och släkter finns det starka uppfattningar om hur kvinnor och flickor ska bete sig. Det kan finnas familjeregler som säger vilka de får umgås med eller att de inte får ha sex förrän de har gift sig. Om en person blir utsatt för våld eller blir straffad för att han eller hon bryter mot familjens eller släktens regler kallas det för hedersrelaterat våld eller förtryck. Det är ofta flera personer som utför våldet tillsammans. Förövarna behöver inte vara en partner. Det kan också vara föräldrar, syskon, släktingar eller bekanta till familjen.
Hbtqi
Hbtqi är en förkortning för homosexuella, bisexuella, transpersoner, queer och intersexpersoner.
Transperson
En transperson är en person som känner sig som, eller vill utrycka sig som, ett annat kön än det kön som registrerades vid födseln. Trans är inte en sexuell läggning.
