Lektionsupplägg: Utbildning för vuxna

Senast uppdaterad: 6/3-2024

Steg 1. Introducera ”Utbildning för vuxna”

Syfte med övningen: Att deltagarna får reflektera över utbildningsmöjligheter för vuxna.

Förberedelse: Inga förberedelser.

Introducera ”Utbildning för vuxna” genom att beskriva ett exempel på en vuxen som har läst vid vuxenutbildningen i Sverige. Om du som kommunikatör har migrationsbakgrund och har studerat som vuxen i Sverige kan du rita upp en tidslinje över din egen utbildningsväg och berätta om den. Har du inte gjort det kan du istället bjuda in någon kollega eller person du känner med migrationsbakgrund som läst sfi och andra utbildningar i vuxen ålder.

Berätta till exempel:

  • Vilka olika utbildningar eller studiecirklar du har gått i och vad skolan eller studieförbundet hette.
  • Vilken nivå du läste, till exempel sfi, grundläggande eller gymnasial utbildning på en vuxenutbildning.
    Här följer ett exempel på hur en tidslinje kan se ut. Det kan vara bra att du ritar den lodrät och inte vågrät. Då har alla deltagare möjlighet att förstå tidslinjen oavsett läsriktning.
  • Jag läste X antal år i grundskola (och gymnasieskola) i landet jag bodde i tidigare.
  • 2008: Jag kom till Sverige. Jag läste svenska i en studiecirkel för nybörjare.
  • Jag började på sfi.
  • Jag läste svenska som andraspråk, matematik och engelska på grundläggande nivå på vuxenutbildningen och folkhögskola.
  • Jag läste… (andra ämnen, yrkesutbildningar, kurs för kommunikatörer, etc.).
  • 2019: Jag började arbeta som kommunikatör och jag läste en kurs i engelska på kvällarna genom ett studieförbund.
  • Nu, idag…

Fråga om deltagarna känner till det du berättat om, till exempel skillnaden mellan en grundläggande och gymnasial kurs eller skillnaden mellan en studiecirkel och en kurs på vuxenutbildningen.

Skriv upp orden du förklarar på tavlan.

Tips: Om deltagarna undrar vad en studiecirkel är kan du berätta att det är en grupp människor som söker kunskap tillsammans. Studiecirklar kan handla om att till exempel studera engelska, diskutera politik eller lära sig ett instrument.

Steg 2. Presentera syftet

Här ges förslag på syfte men det är du som kommunikatör som vet vad som är viktigast för just dina deltagare. Du kan lägga till egna syften och göra ett urval baserat på dina deltagares tidigare erfarenheter, förkunskaper samt behov av information.

Förslag på syften:

  • Deltagarna får information om olika möjligheter att studera som vuxen i Sverige.
  • Deltagarna får möjlighet att dela tankar och erfarenheter av att studera som vuxen.
  • Deltagarna får information om vilka rättigheter du har som elev eller student på sfi och övrig vuxenutbildning.
  • Deltagarna får information om vilka förväntningar som kan finnas på elever eller studenter på sfi och övrig vuxenutbildning.

Steg 3. Fånga upp deltagarnas förkunskaper, erfarenheter, tankar och frågor

Syfte med övningen: Att deltagarna får reflektera över framtida utbildningsvägar i Sverige.

Förberedelse: Inga förberedelser.

Visa din tidslinje igen från övning 1.1 ”Tidslinje över utbildningsväg”. Fråga sedan en eller flera deltagare hur de tror att deras utbildningsväg eller väg till försörjning kommer att se ut i Sverige. Kanske har de redan läst svenska i studiecirklar för asylsökande eller liknande? Du kan rita deras tidslinjer på motsvarande sätt. Det är viktigt att du låter både kvinnor och män ge exempel på olika tidslinjer eller utbildningsvägar för försörjning. Deltagarnas tidslinjer kan användas senare i Steg 5 ”Utvärdera”.

Samla gruppens frågor och återkom till dessa under senare övningar. En eller flera deltagare kommer förmodligen ställa frågor om olika utbildningsvägar under samtalet om tidslinjen. Några deltagare kanske inte vet vad de kan skriva på ”sin” tidslinje. Anteckna deltagarnas frågor och ge exempel.

Berätta också vad en studie- och yrkesvägledare är och hur deltagarna kan kontakta dem för vägledningssamtal i deras kommun. Berätta att alla elever och studenter på sfi och övrig vuxenutbildning har rätt att få studie- och yrkesvägledning. Berätta också att kommunen ska skriva en studieplan för alla sfi-elever, som liknar den här tidslinjen. Fråga deltagarna om de känner till fler rättigheter som en elev vid vuxenutbildningen har.

Vill du som kommunikatör veta mer om olika rättigheter kan du läsa läroplanen för vuxenutbildningen. Läroplanen beskriver bland annat elevernas rätt till studie- och yrkesvägledning. Den beskriver också att undervisningen ska vara individanpassad utifrån elevens behov och förutsättningar.

Syfte med övningen: Att deltagarna får diskutera hur det är att studera som vuxen.

Förberedelse: Förbered att du kan visa materialet ”Att studera som vuxen”.

Visa de två bilderna på en klass med skolbarn och vuxna som studerar.
Dela in deltagarna i grupper med 2–3 personer i varje grupp. Ställ frågor till deltagarna om hur de uppfattar att det kan vara att studera som vuxen. Låt grupperna diskutera en fråga i taget. Fråga hur de har besvarat frågan och skriv upp frågor och reflektioner på tavlan kring orden ”ATT STUDERA SOM VUXEN”.

Här är exempel på frågor:

  • Är det vanligt att vuxna studerar i det land eller de länder där du bott tidigare? Finns det negativa eller positiva åsikter om att vuxna går i skola? Finns det skillnader mellan åsikter om kvinnor eller män när det gäller att studera som vuxen? Vilka?
  • Hur tror du att det är att studera som vuxen? Har du erfarenhet av det? Vad är bra? Vad är svårt?
  • Tycker du att det ska vara skillnad mellan hur en lärare undervisar vuxna och hur en lärare undervisar barn?
  • Som vuxen har du många erfarenheter och kunskaper. Hur önskar du att läraren och skolan tar vara på dina erfarenheter?
  • Vilket behov av stöd kan en person som studerar ha?
  • Hur kan du klara av att försörja dig samtidigt som du studerar? Vilken hjälp kan du få om du inte kan arbeta samtidigt som du studerar? Hur kan du ta reda på vilken hjälp du kan få? Vem ska du fråga?
  • I Sverige kombinerar vissa vuxna sina studier med sommarjobb eller extrajobb för att få in mer inkomst. Hur är det i det land eller de länder där du bott tidigare?

Steg 4. Studera innehållet tillsammans med deltagarna

Syfte med övningen: Att deltagarna får veta mer om vad vuxenutbildning i Sverige innebär.

Förberedelse: Inga förberedelser.

Du som kommunikatör håller en genomgång om utbildning för vuxna i dialog med deltagarna. Du kan använda texten ”Utbildning för vuxna” i materialet ”Om Sverige” som stöd.

Det finns många olika typer av utbildning. Fokusera på de utbildningar som många av deltagarna kommer att gå, till exempel sfi. Planera innehållet utifrån frågorna som deltagarna ställde under övning 1.1 ”Tidslinje över utbildningsväg”.

Det är viktigt att deltagarna får information om vilka rättigheter de har på vuxenutbildningen. Vill du veta mer om det kan du läsa läroplanen för vuxenutbildningen. Läroplanen beskriver bland annat elevernas rätt till studie- och yrkesvägledning. Den beskriver också att undervisningen ska vara individanpassad utifrån elevens behov och förutsättningar.

Vuxenutbildningen i Sverige kan skilja sig från skolsystem i andra länder. Undervisningen vid vuxenutbildningen ska till exempel vara individanpassad. Flera mål handlar om att eleverna ska reflektera och analysera. Här följer exempel på sådant som kan vara bra att förklara:

  • Att sfi och övrig vuxenutbildning inte har examensprov.
  • Att kurs- och ämnesplaner styr lärarens undervisning på vuxenutbildningen. Kurs- och ämnesplanerna är likadana för hela landet. De beskriver innehåll och kunskapskrav för de olika kurserna och ämnena.
  • Att det inte finns en nationellt bestämd lärobok eller detaljerade beskrivningar av kunskapsinnehållet på utbildningen. Att du har läst och arbetat med en lärobok betyder alltså inte alltid att du har nått målen på kursen.

Syfte med övningen: Att deltagarna får diskutera olika dilemman om vuxenutbildning i Sverige.

Förberedelse: Inga förberedelser.

Dela in deltagarna i grupper och låt dem fundera över dessa tre situationer. Läs upp varje dilemma och låt grupperna diskutera. Du som kommunikatör rör dig mellan grupperna och lyssnar, ställer följdfrågor och stöttar vid behov. Sedan samlas ni i helgrupp för att diskutera casen. Varje case har en kommentar som ett stöd för dig som kommunikatör.

Case 1: Alba

Alba är elev på sfi. Hon är ofta ledsen när hon kommer hem på kvällarna efter lektionerna för att hon inte tycker att hon lär sig så mycket. Hon förstår inte vad hon ska göra för att nå kursens mål. Hon har inte så bra kontakt med sin lärare och känner sig osynlig ibland. Alba har arbetat på hotell tidigare och behöver lära sig att prata bra svenska, men läraren har inte frågat vilka mål hon har. Undervisningen handlar mest om grammatik. Tiden går. Snart har Alba läst sfi i två år.

  • Hur tror du att Alba känner sig?
  • Vad är fel i Albas situation?
  • Vad kan hon göra?

Kommentar: Läraren eller annan personal på sfi är skyldig att kartlägga Albas och att skriva en studieplan utifrån hennes behov och mål. Lärarens undervisning är inte anpassad efter hennes behov och mål. Det ska den vara enligt läroplanen. Läraren ska kartlägga Albas kompetenser, till exempel arbetslivserfarenhet, utbildning och språkkunskap. Alba kan prata med rektorn på utbildningen om problemen med lärarens undervisning. Förhoppningsvis finns det också ett studeranderåd för eleverna där hon kan ställa frågor om undervisningen och läraren. Hon har också rätt att ta kontakt med en studie- och yrkesvägledare för att få stöd.

Case 2: Anthony

Anthony lever i Sverige med sin familj och har tre barn. Han vill ge dem ett bra och tryggt liv och det viktigaste för honom är att snabbt få arbete. I landet där Anthony bodde innan arbetade han i familjens butik. Han har inte gått så många år i skolan. I landet där han bodde tidigare var det inte vanligt att vuxna studerade och Anthony tycker inte att han som vuxen man ska sitta i ett klassrum. På Arbetsförmedlingen säger Anthonys handläggare att han behöver lära sig svenska först, innan han kan få ett arbete. Handläggaren säger till Anthony att först läsa på sfi.

  • Hur tror du att Anthony känner sig?
  • Är något fel i Anthonys situation?
  • Vad kan han göra?

Kommentar: Anthonys situation är vanlig. Möjligheten att få arbete kan se olika ut beroende på utbildning och erfarenhet, men också beroende på din migrationsprocess. Anthony kan studera på kvällstid samtidigt som han arbetar om han hittar ett arbete. Han kan ha möjlighet att få subventionerad anställning (där till exempel staten betalar en del av lönen) beroende på vilken typ av uppehållstillstånd han har. Alla har inte den möjligheten. Anthony kan även ha möjlighet att läsa en yrkesutbildning samtidigt som han läser sfi. Han behöver kontakta en studie- och yrkesvägledare och få hjälp med information om möjliga studievägar och om svensk arbetsmarknad.

Case 3: Ana

Ana har bott i Sverige en tid och hon har lärt sig svenska ganska bra. Hon får tips från skolan och från Arbetsförmedlingen att söka en yrkesutbildning inom vården, barnomsorg eller restaurang. Egentligen vill hon hellre arbeta som snickare, men hon känner ingen kvinna som gör det. Vågar hon ställa frågor om yrkesutbildning för snickare?

  • Hur tror du att Ana känner sig?
  • Är något fel i Anas situation?
  • Vad kan hon göra?

Kommentar: Ana har rätt att få vägledning och råd utifrån sina intressen. Läroplanen för vuxenutbildningen säger också att elever ska ha rätt till studie- och yrkesvägledning som inte styrs av könsstereotypa val. Det är alltså inte okej om hon bara får tips och råd om branscher där kvinnor ofta arbetar. Hon ska självklart få tips från till exempel skolan och Arbetsförmedlingen om snickarutbildningen.

Steg 5. Utvärdera

Syfte med övningen: Att deltagarna får möjlighet att utvärdera lektionsupplägg ”Innan du har fått ett arbete”.

Förberedelse: Inga förberedelser.

Rita upp en tidslinje på samma sätt som i övning 1.1 ”Tidslinje över utbildningsväg”. Fråga deltagarna om de nu har fler exempel på hur deras tidslinje kan se ut och vilka olika utbildningar de kan välja som vuxna i Sverige. Om ni har tid och möjlighet kan du dela in deltagarna i grupper där de får rita tidslinjer utifrån sina tankar, planer och kunskaper om olika utbildningsvägar.

Deltagarnas idéer och förslag ger dig som kommunikatör en uppfattning om vad deltagarna har fått ut av undertemat ”Utbildning för vuxna”.