Att hitta rätt i vården
Senast uppdaterad: 26/1-2023
Den här texten handlar om den svenska sjukvården. Du kommer få läsa om hur vården fungerar i Sverige och vad du ska göra om du behöver vård. Du kommer få läsa om olika typer av mottagningar och vilken hjälp du kan få.
Du kommer också få läsa om hur den svenska tandvården fungerar och du kommer få tips på hur du tar hand om dina tänder.
Alla har rätt att ha bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa. Rätten till hälsa är viktig för att få andra rättigheter förverkligade, till exempel för att kunna arbeta eller gå i skolan. Andra rättigheter påverkar också rätten till hälsa. Om du till exempel inte har någonstans att bo eller om du inte har ett arbete påverkar det hur du mår.
Alla har också rätt till sjukvård. Den som har akut behov av vård ska få vård först. De som arbetar inom sjukvården ska respektera alla människors lika värde. Du har rätt att bli bemött på ett professionellt och respektfullt sätt av vårdpersonal. Det gäller oavsett vad du har för kön, könsidentitet, etnicitet, språk, sexualitet, religion eller utbildning. Men du har inte rätt att kräva att bli behandlad av personal som har ett visst kön, etniskt ursprung, religion eller liknande.
Sjukvårdssystem
Hälso- och sjukvård är vård som alla människor i samhället kan använda och har rätt till. Hur sjukvården fungerar skiljer sig åt i världen. Sverige har bestämt att rätten till bra vård skall vara lika för alla – alltså jämlik. Därför behöver du inte betala mycket pengar om du behöver träffa en läkare, opereras eller vara inlagd på ett sjukhus. Den största kostnaden betalas av pengar från skatten. Regionerna och kommunerna ansvarar för vården. Det är viktigt att veta hur vården fungerar och vad du ska göra om du behöver vård.
Sjukhus och mottagningar
Vårdcentraler
När du eller dina barn blir sjuka ska du oftast gå till din vårdcentral. Där får du hjälp med vanliga sjukdomar och besvär. På en vårdcentral arbetar många olika yrkeskategorier, till exempel sjuksköterskor, allmänläkare, distriktsläkare, undersköterskor och kuratorer. Om läkaren bedömer att du eller ditt barn behöver specialistvård kommer läkaren se till att du får en kallelse till en specialistläkare.
I Sverige kan du välja vilken vårdcentral du vill få vård av. Många väljer den vårdcentral som ligger närmast hemmet. Första gången du går till vårdcentralen får du hjälp att skriva in dig i vårdcentralens system. Om du inte är nöjd med din vårdcentral kan du byta.
Vårdcentralen har öppet måndagar till fredagar, ofta klockan 8–17 men det kan variera. Du kan åka till en vårdcentral utan att ha bokat tid om det är bråttom, till exempel om du har ett sår som blöder. Annars ska du boka tid först. På många vårdcentraler kan du boka tid genom att logga in på www.1177.se. På vissa vårdcentraler kan du komma mellan vissa klockslag utan att ha bokat en tid. Det brukar kallas för akuttider eller drop-in.
Jourmottagning
På kvällar och helger är vårdcentralen stängd. Om du behöver vård på kvällen eller helgen ska du gå till en jourmottagning eller en jourakut. Ring gärna sjukvårdsupplysningen 1177 innan du åker. Ibland räcker det att få råd från personal på 1177 kring hur du ska göra. Det kanske går lika bra att vänta tills vårdcentralen är öppen igen.
Jourmottagningar kan ha olika namn i olika delar av landet. De kan till exempel heta akutjour, primärvårdsjour eller något annat liknande namn. Du behöver inte boka tid på en jourmottagning. På jourmottagningen får du hjälp med det mest akuta. Om läkaren tycker att dina besvär måste utredas mer så är det din vårdcentral som gör det.
Fråga din vårdcentral vilken jourmottagning som finns närmast, eller läs på vårdcentralens webbplats.
Livsfarliga sjukdomar eller skador
Om du får en akut sjukdom eller en livsfarlig skada ska du åka till en akutmottagning vid ett sjukhus. Om du inte kan komma till sjukhuset med bil eller taxi får du ringa ambulans. Då ringer du SOS alarm på telefonnummer 112.
Om ditt barn är mycket sjukt eller skadat ska du åka till sjukhusets akutmottagning för barn, barnakuten. En barnakut brukar ta emot sjuka barn mellan 0 och 16 år.
Det finns inte specifika barnakutmottagningar överallt i Sverige. Om det inte finns en barnakutmottagning där du bor ska du åka till närmaste akutmottagning.
Vad finns det för olika sätt att få hjälp av sjukvården om du behöver det?
Var ligger din närmaste vårdcentral och jourmottagning?
Var ligger din närmaste akutmottagning?
Sjukhus
Ett sjukhus har flera olika mottagningar och avdelningar. Där finns specialistmottagningar och akutmottagningar. Många sjukhus har också mottagning för förlossning dit du åker när du ska föda barn.
På specialistmottagningar arbetar läkare som kan extra mycket om vissa sjukdomar. Det finns olika sätt att komma till en specialistmottagning. Oftast är det din läkare på vårdcentralen som ber specialistmottagningen kalla dig till ett besök. Det kallas att du får en remiss. Men du kan också kontakta en specialistmottagning själv, utan remiss från en läkare. Det kallas egenremiss, eller egen vårdbegäran. Det finns olika sätt att göra egen vårdbegäran. En del mottagningar tar emot egen vårdbegäran via 1177 Vårdguidens e-tjänster. Andra mottagningar har särskilda blanketter för egen vårdbegäran.
Här är några exempel på sjukhusets olika specialistmottagningar:
- Ortopedisk mottagning: För problem med skelettet eller rörelseorganen, till exempel ett brutet ben.
- Medicinsk mottagning: För inre sjukdomar, till exempel besvär med mage och tarmar.
- Kirurgisk mottagning: För sjukdomar som kräver operation.
- Gynekologisk mottagning: För sjukdomar och besvär i kvinnans könsorgan.
- Ögonmottagning: För olika sjukdomar i ögonen.
- Öron-, näsa- och halsmottagning: För problem i öron, näsa och hals.
- Psykiatrisk mottagning: För dig som mår psykiskt dåligt.
Om du har en allvarlig skada eller akut sjukdom ska du åka till en akutmottagning. Exempel på akuta tillstånd är smärtor i bröstet som kommer plötsligt, svårt att andas, mycket kraftig huvudvärk som kommer plötsligt, mycket ont i magen, kramper, benbrott och medvetslöshet. I din region finns alltid en eller flera akutmottagningar som är öppna hela dagen och hela natten.
På akutmottagningen får de som är mest sjuka eller skadade vård först. Det betyder att du kan få vänta länge på din tur. Om du inte är allvarligt sjuk eller skadad är det bättre att du går till din vårdcentral eller en jourmottagning. Där kan du oftast boka en tid eller gå på drop-in.
I stora städer kan det finnas särskilda sjukhus för barn och ungdomar. I mindre städer finns det en särskild mottagning för barn och ungdomar mellan 0 och 16 år.
När du ska föda barn ska du åka till en förlossningsavdelning på ett sjukhus. Ring helst till avdelningen innan du kommer dit. När barnet är fött kan mamman och barnet ibland få stanna några dagar på en särskild avdelning för kvinnor med nyfödda barn. Det kallas BB-avdelning.
Barnmorskemottagning är bland annat till för gravida kvinnor. Du går till barnmorskemottagning under hela graviditeten för att kontrollera att barnet och du själv mår bra. Det är gratis att gå till barnmorskemottagning.
Barnmorskemottagningen har också möten där du kan få information om graviditeten, förlossningen och amningen. Det är vanligt att den andra föräldern till det väntade barnet är med på möten och vid förlossningen.
Till barnmorskemottagningen går du om du behöver rådgivning för preventivmedel eller recept för preventivmedel. Du går också dit för att ta gynekologiska cellprov och för att avbryta en graviditet (göra abort).
På en barnavårdscentral (BVC) kan du som förälder få hjälp. På BVC kan du få tips om barnets utveckling, amning och mat till barnet. Du kan också fråga BVC om råd kring sjukdomar. När du kommit hem från förlossningen kan du själv kontakta BVC för att bestämma en tid för första mötet. Det första mötet hålls ofta i hemmet. Då berättar sjuksköterskan om BVC och undersöker att barnet mår bra.
Barnet blir sedan kallat till BVC för hälsokontroller tills barnet är fem år. På BVC får barnet vaccinationssprutor. De kontrollerar bland annat syn, hörsel och att barnet växer som det ska. Hälsokontrollerna är till för att tidigt kunna hjälpa barnet om något inte fungerar som det ska.
Ungdomsmottagningar är till för ungdomar som har frågor om sex, hälsa och relationer. Ungdomsmottagningarna brukar vara öppna för ungdomar i åldern 13 till 25 år. Åldersgränserna kan skilja sig åt mellan olika kommuner. Det är gratis att gå till en ungdomsmottagning. På en ungdomsmottagning brukar det finnas barnmorskor, kuratorer, psykologer, undersköterskor, gynekologer och läkare.
Det finns också digitala ungdomsmottagningar på internet, till exempel UMO.se och YOUMO.se. På YOUMO finns delar av UMO:s innehåll översatt till olika språk.
Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning (BUP) är till för barn och ungdomar upp till 18 år och som behöver specialiserad psykiatrisk vård. Du som är vuxen kan söka hjälp för barn som du har ansvar för. Du som är upp till 18 år kan själv söka hjälp. Det är ganska vanligt att barn och unga någon gång mår psykiskt dåligt och behöver stöd en tid. Då kan du kontakta barnavårdscentralen, vårdcentralen, skolsköterskan, skolkuratorn eller ungdomsmottagningen. Om stödet inte hjälper och problemen har blivit så stora att vardagen hemma, i skolan och med kompisar inte längre fungerar, kan du ta kontakt med BUP.
Du som patient kan ofta få ett digitalt videosamtal med en läkare för en första bedömning av ditt problem. Fråga någon på din vårdcentral vilka digitala tjänster som finns tillgängliga för dig.
Om du använder en digital vårdtjänst som inte är ansluten till det svenska sjukvårdssystemet betalar du hela kostnaden själv.
Personal i vården
I vården arbetar personer som har olika yrken. Här kan du läsa om de vanligaste yrkena i den svenska vården:
Läkarna på vårdcentraler är ofta allmänläkare. Det betyder att de tar hand om patienter med de vanligaste sjukdomarna.
Allmänläkare arbetar också med förebyggande vård. Det betyder att de hjälper till att hindra sjukdomar. Det kan handla om att hjälpa människor att sluta röka, gå ner i vikt eller sluta dricka alkohol.
Allmänläkaren ser också om du behöver vård av en läkare som är specialist på särskilda sjukdomar, till exempel en ögonläkare eller en hjärtläkare. Då skickar allmänläkaren en remiss till en mottagning med andra specialister.
På nästan alla platser där du söker vård arbetar sjuksköterskor. Sjuksköterskor arbetar ofta tillsammans med andra yrkesgrupper. Sjuksköterskor har många olika arbetsuppgifter, till exempel vårda sjuka, hantera läkemedel och genomföra behandlingar och provtagningar. Många sjuksköterskor har också extra utbildning och specialkunskaper i ett visst ämne, till exempel psykiatri eller astma.
Undersköterskor arbetar tillsammans med läkare och sjuksköterskor. De tar till exempel blodprover och lägger om sår.
En fysioterapeut (sjukgymnast) hjälper människor som har problem när de ska röra sig, till exempel ont i ryggen.
En arbetsterapeut hjälper människor som har fått en sjukdom eller skada så att de kan fungera bättre i vardagen.
En psykolog, psykiater eller kurator hjälper människor som mår psykiskt dåligt, till exempel på grund av depression eller stress.
En dietist hjälper människor att välja vad de ska äta och dricka för att må bättre.
Tandhälsa
I Sverige finns offentlig och privat tandvård. Den offentliga tandvården heter Folktandvården. Du väljer själv om du vill gå till Folktandvården eller till en privat tandläkare.
Det kostar ingenting att gå till tandvården till och med det år som du fyller 23. Men från den 1 januari samma år som du fyller 24 måste du betala själv.
Exempel: Pia och Ahmed måste betala sin tandvård
Pia och Ahmed fyller båda 24 år under 2022. Pia fyller år den 1 januari och Ahmed fyller år den 31 december. Båda måste betala sina besök hos tandvården själva från och med 1 januari 2022.
Tandvård i Sverige är dyrare än annan sjukvård. Men om dina tandvårdskostnader blir stora under ett år behöver du inte betala allting själv. En del av de skattepengar som betalas in till staten används till att betala för tandvården. Du betalar själv upp till ett visst belopp. Därefter får du rabatt på priset. Det kallas högkostnadsskydd.
Så här fungerar högkostnadsskyddet för tandvård:
- Kostnader upp till 3000 kronor – du betalar allting själv
- Kostnader mellan 3001 och 15 000 kronor – du betalar hälften av kostnaderna. Försäkringskassan betalar hälften.
- Kostnader över 15 000 kronor – du betalar 15% av kostnaderna. Försäkringskassan betalar 85%.
(Siffrorna gäller för 2021.)
Du kan också välja tandvård till ett fast pris, alltså att betala lika mycket för din tandvård varje månad eller år. Då gör en tandläkare en bedömning av dina tänder. Sedan får du ett förslag på vad du ska betala varje månad eller år i till exempel tre år. Om du måste laga en tand eller få någon annan hjälp med dina tänder under de tre åren så betalar du inget mer än din månadsavgift eller årsavgift. Det ingår också undersökningar i priset. Inom Folktandvården kallas det här Frisktandvård. Vissa privata tandläkare erbjuder också upplägg med fast pris.
När ett barn blir tre år får det en kallelse till tandvården för att undersöka tänderna. Därefter kallas barn och ungdomar regelbundet till tandvården. Vuxna får själva ta kontakt med tandvården.
Hur fungerade tandvården i det land eller de länder där du har bott tidigare?
2-2-2-2-metoden
- Borsta tänderna 2 gånger per dag
- i 2 minuter
- med 2 centimeters tandkräm med fluor (gäller för vuxna och barn över sex år)
- vänta därefter i minst 2 timmar innan du äter något så tänderna får "vila".
Om du följer denna instruktion tar du bra hand om dina tänder. Du kan också skölja munnen med fluor och använda tandtråd. Då tar du hand om dina tänder ännu bättre.
Om dina tänder mår bra påverkar det andra delar av din kropp också. Om du har bakterier i munnen kan du lättare få andra sjukdomar, till exempel lunginflammation. Det är särskilt farligt för äldre personer. Forskare har även sett att sämre tandhälsa kan bidra till andra sjukdomar som till exempel diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.