Vad är hälsa?

Senast uppdaterad: 21/12-2022

Om Sverige - ett material för samhällsorientering.

Den här texten handlar om hälsa. Du kommer få läsa om fysisk och psykisk hälsa och vad som påverkar din hälsa. Du kommer få läsa om skadliga effekter av alkohol, narkotika och tobak och om positiva effekter av sömn, träning och bra mat.

Du kommer också få läsa om stress och traumatiska händelser och vad du kan göra för att få bättre hälsa.

Alla har rätt att ha bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa. Rätten till hälsa är viktig för att få andra rättigheter förverkligade, till exempel för att kunna arbeta eller gå i skolan. Andra rättigheter påverkar också rätten till hälsa. Om du till exempel inte har någonstans att bo eller om du inte har ett arbete påverkar det hur du mår.

Alla har också rätt till sjukvård. Den som har akut behov av vård ska få vård först. De som arbetar inom sjukvården ska respektera alla människors lika värde. Du har rätt att bli bemött på ett professionellt och respektfullt sätt av vårdpersonal. Det gäller oavsett vad du har för kön, könsidentitet, etnicitet, språk, sexualitet, religion eller utbildning. Men du har inte rätt att kräva att bli behandlad av personal som har ett visst kön, etniskt ursprung, religion eller liknande.

En modell med cirklar, figurer och text som beskriver hälsa.

Bilden visar att din hälsa påverkas av många olika saker, så kallade bestämningsfaktorer. I mitten finns ålder, kön och arv. Det är faktorer som är väldigt svåra att påverka eller som du inte kan påverka alls. Närmast mitten finns relationer och nätverk som är väldigt viktiga för hur du mår. Längre ut finns faktorer som matvanor, motionsvanor och tobaksvanor som också är viktiga och som är lättare att påverka själv.

Vad påverkar din hälsa positivt?

Vad påverkar din hälsa negativt?

Hämta exempel från bilden.

Fysisk och psykisk hälsa

Att ha en god hälsa innebär att må bra både fysiskt och psykiskt. En fysisk god hälsa innebär att kroppen mår bra. Om du äter bra mat, motionerar regelbundet, sover tillräckligt och undviker tobak, alkohol och narkotika så stärker du ditt immunförsvar och minskar risken för sjukdomar och besvär.

Att ha en psykisk god hälsa innebär att du har balans mellan dina positiva och negativa känslor. Det innebär också att du känner dig nöjd med livet och att du har bra relationer med familj, vänner eller andra du känner. Din psykiska och fysiska hälsa påverkar varandra. Om du mår dåligt psykiskt får du ofta ont i kroppen också.

Illustrerat collage av vattenglas, en fruktkorg, personer som promenerar, en som blundar, en som sover, en som springer och två som kramas.

Hur kan du få bättre fysisk hälsa?

Här får du råd om vad du kan göra för att din fysiska hälsa ska bli bättre.

Vad du äter och dricker betyder mycket för din hälsa och hur du mår. Att äta bra och att röra på sig kan minska risken för många sjukdomar, till exempel hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, cancer och psykiska besvär.

Kroppen behöver olika ämnen. För att få i dig alla ämnen som kroppen behöver är det viktigt att du äter olika sorters mat. Om du äter frukost, lunch och middag på bestämda tider är det lättare att äta lagom mycket.

Livsmedelsverket är en statlig myndighet som arbetar med frågor kring mat. Livsmedelsverket har flera råd om mat som är bra för hälsan, till exempel:

  • Ät mycket frukt, grönsaker och bär. Välj gärna grova grönsaker som rotfrukter, vitkål, blomkål, broccoli, bönor och lök.
  • Välj fullkornsprodukter när du äter till exempel bröd, flingor, gryn, pasta och ris.
  • Ät fisk och skaldjur två till tre gånger i veckan. Variera mellan feta och magra sorter och välj miljömärkt.
  • Välj nyttiga oljor i matlagningen, till exempel rapsolja eller olivolja.

D-vitamin är en viktig vitamin som vi får i oss genom mat och genom att vara i solen. Personer som är mycket inomhus, personer som har mörk hy eller personer som inte äter fisk kan behöva ett extra tillskott av D-vitaminer, framförallt under vintern. Barn under två år och personer över 75 år bör också äta ett tillskott av D-vitamin. Det finns att köpa på apotek. Barn upp till två år får det gratis på BVC.

I mataffären finns det en del mat med en bild som liknar ett nyckelhål. Den maten är nyttig och har mindre fett, socker och salt. Den har också mer fibrer än liknande matvaror utan den märkningen. Livsmedelsverket rekommenderar mat som har bilden med nyckelhålet.

Ät mindre godis, chips, kakor, choklad och liknande matvaror. Om du äter för mycket av sådan mat ökar risken att du går upp i vikt. Om du är överviktig ökar risken för sjukdomar.

Barn behöver äta nyttig mat på bestämda tider. Då kan de växa och utvecklas på rätt sätt.

För spädbarn är modersmjölk (bröstmjölk) eller modersmjölksersättning den bästa maten. På din BVC-mottagning kan du få mer information om bra mat för barn.

Våra kroppar är gjorda för att röra på sig. Det gäller både gamla och unga. Det finns många positiva effekter av att träna mer och sitta stilla mindre. Du kommer att må bättre och öka dina chanser att leva längre om du är fysiskt aktiv. Många sjukdomar och besvär kan bli bättre av träning. Det kan lindra både smärta och nedstämdhet. Det är aldrig för sent att börja träna.

Barn och ungdomar ska röra på sig minst 60 minuter varje dag. Vuxna personer ska också röra på sig varje dag. Det är bra att till exempel promenera snabbt 30 minuter fem gånger i veckan. Det är också bra att till exempel dansa, springa eller gå på gym. Kroppen mår bra av att träna musklerna, gärna två gånger i veckan. Det är viktigt att träna balansen också, speciellt för personer som är äldre än 65 år.

Det är viktigt att sova gott för att må bra. En vuxen brukar behöva sova mellan sex och nio timmar varje dygn. Barn och ungdomar behöver sova mer.

Om du har svårt att sova kan det bero på olika saker, till exempel rökning, alkohol, snarkning, sjukdom, oro eller stress.

Du kan få bättre sömn om rummet du sover i är mörkt, tyst och svalt. Det kan också vara lättare att sova bra om du undviker att äta direkt före du ska gå och lägga dig. Om du lägger dig och stiger upp vid ungefär samma tider så kan det också bli lättare att få en bra sömn. Avslappningsövningar kan också hjälpa vid sömnsvårigheter.

Om dina sömnproblem fortsätter länge kan det vara bra att söka vård.

Vad äter och dricker du idag?

Kan du förändra något för att må bättre?

Alkohol, narkotika och tobak

Att dricka alkohol och att använda tobak och narkotika är skadligt för din kropp. Dessa produkter är dessutom beroendeframkallande.

Enligt barnkonventionen har alla barn rätt till en god hälsa och en drogfri uppväxt. Det är vuxnas ansvar att skydda barn från att själva använda eller växa upp i en miljö där det förekommer tobak, alkohol och narkotika.

Den som vill köpa alkohol i Sverige ska ha fyllt 20 år. Alkohol säljs på Systembolaget, som ägs av svenska staten. Drycker som bara innehåller lite alkohol, till exempel viss sorts öl och cider, säljs också i livsmedelsbutiker. För att handla drycker med lite alkohol måste du vara 18 år. Du måste också vara 18 år för att få beställa alkohol på en restaurang. Det är förbjudet att köpa alkohol till personer som är under 20 år.

Att dricka alkohol under lång tid kan leda till depression, oro och sömnproblem. Om du dricker mycket alkohol finns risken att du blir beroende. Det finns också en risk att du får sjukdomar eller skador.

I Sverige är all narkotika förbjuden. Det är olagligt att sälja och att köpa narkotika. Det är också olagligt att ha narkotika för privat bruk, alltså att ha narkotika för att använda själv. Brott med narkotika ger höga straff, ofta fängelse.

Om du använder narkotika är det ofta svårt att sluta med det på egen hand. De flesta som är beroende av narkotika behöver hjälp av personal i sjukvården för att kunna sluta.

Den vanligaste narkotikan i Sverige är cannabis (hasch, marijuana). Det finns också till exempel kokain, ecstasy, amfetamin och heroin. Kat är också narkotika.

Cigaretter

Rökning kan ge många sjukdomar och göra att människor dör tidigare än de skulle ha dött om de inte hade rökt. Cancer, lungsjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar och magsår är några sjukdomar som du kan få av att röka. När du är i samma rum som en person som röker andas du in rök. Det kallas för passiv rökning. Passiv rökning gör att du kan få samma sjukdomar som om du själv hade rökt.

Du måste vara 18 år för att köpa cigaretter, snus och andra produkter som innehåller nikotin.

Vattenpipa

Precis som cigarettrök så innehåller rök från vattenpipor giftiga ämnen. Röken från vattenpipor är beroendeframkallande och kan orsaka cancer och lungsjukdomar. Eftersom tobaken som används i vattenpipa är söt tror många att den är mindre skadlig, men det är den inte.

Snus

Snus är tobak som stoppas in under läppen. Snus kan ge skador och sjukdomar i munnen och kan leda till cancer.

E-cigaretter

En e-cigarett är en elektronisk cigarett som består av ett munstycke, ett batteri, en förångare och rökvätska. Det är ett sätt att få i sig nikotin utan att röka tobak. E-cigaretter innehåller flera ämnen som kan skada din hälsa, till exempel nikotin.

Att röka e-cigaretter kan påverka luftvägarna, ge sämre munhälsa och öka risken för hjärt-kärlsjukdomar.

Det finns hjälp att få

Om du är beroende av alkohol eller använder narkotika kan du få hjälp. Även du som är har en familjemedlem som är beroende av alkohol eller använder narkotika kan få hjälp. Du kan få hjälp av sjukvården eller socialtjänsten. Du kan också få hjälp av vissa frivilligorganisationer eller Svenska kyrkan. Du kan även ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Om du vill sluta röka eller snusa kan du kontakta din vårdcentral. Du kan också försöka sluta genom att använda nikotinplåster och andra produkter som du kan köpa själv på apotek och vissa mataffärer. Det är bra att prata med din läkare först.

Stress och traumatiska händelser

Stress

Att flytta till ett nytt land är en stor förändring. Du kanske var tvungen att fly från ditt hemland. Det är normalt att känna sig orolig, ledsen eller stressad.

Men all stress är inte dålig. Stress kan vara bra också. Stress kan ge dig extra kraft att klara av svåra situationer. Men mycket stress under lång tid kan vara farligt för din hälsa. Om du känner dig stressad är det bra att förstå varför. Då kan du försöka förändra din situation.

För mycket stress kan göra att du sover dåligt och att du känner dig ledsen. Du kan också få svårt att koncentrera dig, få dåligt minne, problem med magen, huvudvärk eller ont i andra delar av kroppen. Mycket stress under lång tid kan leda till depression.

Traumatiska händelser

Du som har varit med om eller sett skrämmande händelser som till exempel olyckor, krig och sexuellt eller fysiskt våld kan få mardrömmar, få svårt att koncentrera dig och ha lätt att bli irriterad. Tillståndet kallas för posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Det är vanligt att du som har PTSD får tillbaka starka minnen av det som har hänt, så kallade flashbacks. Det känns som att du är med om den skrämmande situationen igen. Med rätt behandling kan många med posttraumatiskt stressyndrom bli bra igen. Kontakta en vårdcentral om du har varit med om otäcka händelser och inte mår bra.

Hantera svåra minnen

Att ha svåra minnen från till exempel krig eller flykt kan påverka din hälsa. Du kan få svårt att koncentrera dig och få svårt att sova. Det är jobbigt och det påverkar din vardag. Det kan vara svårt att ändra på men det finns saker du kan göra:

  • Försök att träffa andra människor.
  • Försök att ha ett schema för dina dagar. Att gå upp samma tid varje dag, och att äta frukost, lunch och middag.
  • Titta inte på filmer eller filmklipp med krig och våld.
  • Titta inte på nyheter från ditt hemland för ofta och särskilt inte på kvällarna.
  • Använd inte datorn eller TV:n innan du ska sova. Då blir det svårt att somna.
  • Prata om det du tänker på med någon som har som jobb att lyssna, till exempel en kurator eller psykolog. Det hjälper inte direkt, men det kan hjälpa efter ett tag. Du glömmer inte, men tankarna tar inte lika mycket plats.

Hur kan du förbättra din psykiska hälsa?

Det finns mycket du kan göra själv för att må bättre. Det är viktigt att sova och äta bra och att vara fysiskt aktiv varje dag.

Du kan må dåligt ibland utan att du behöver vård, men om du mår dåligt under lång tid och har svårt att klara din vardag, måste du söka hjälp. Om du känner att du inte vill leva måste du också söka hjälp.

När du mår dåligt kan det kännas som att allt är tråkigt och meningslöst. Även om det är jobbigt är det bra att göra saker och att träffa människor. Gör sådant som du tidigare har tyckt om och som har fått dig att må bra.

Du kan hantera stress och ångest bättre om du sover bra. Försök att vara vaken och aktiv på dagen och att sova på natten. Tänk på att ta det lugnt en stund innan du lägger dig för att sova. Försök att inte tänka på sådant som oroar dig när du ligger i sängen.

Hur du mår fysiskt påverkar hur du mår psykiskt. Det är viktigt att äta nyttig mat och att röra på sig ofta. När du rör på dig så att pulsen höjs bildas ämnen i kroppen som gör dig lugn och som får dig att må bättre. Träna gärna utomhus och när det är ljust. Du mår bra av att vara utomhus i dagsljus. Vanor och rutiner kan göra att du klarar stress och nedstämdhet bättre.

Det är vanligt att undvika andra människor när man mår dåligt. Det kan kännas jobbigt att möta andra när man inte mår bra. Vi vill alla vara själva ibland, men det får inte bli för länge. Då får du inte det stöd och den glädje som andra människor kan ge. Samhörighet med familj och vänner, gemenskap i föreningar eller grupper på internet kan hjälpa och stötta dig och skapa mening i livet.

Söka hjälp

Om du känner att du mår dåligt psykiskt ska du kontakta din vårdcentral. De kan hjälpa dig med råd, stöd och samtal. Du kan också få mediciner om du behöver det.

Om du eller någon annan inte vill leva längre är det allvarligt. En person som inte vill leva måste få hjälp. Det finns psykiatriska akutmottagningar både för vuxna och för barn och ungdomar (Barn- och ungdomspsykiatri, BUP). De psykiatriska akutmottagningarna brukar ha öppet alla dagar och alla nätter, precis som vanliga akutmottagningar.

Kan du komma på exempel på när stress är bra?

Kan du komma på exempel på när stress är dåligt för hälsan?

Kan du komma på exempel på när någon har fått hjälp av sjukvården?

Kan du komma på exempel på när någon har behövt hjälp men inte fått det?