Många ska dela på makten

Senast uppdaterad: 5/11-2021

Om Sverige - ett material för samhällsorientering.

Det är inte bara riksdagen, regeringen och politiker som har makt i Sverige. Det finns många andra personer och grupper som kan påverka i samhället. 

Sveriges lagbok med en domarklubba ovanpå.

Att dela makten mellan flera olika personer, grupper och intressen är viktigt i en demokrati. Det är odemokratiskt och farligt om all makt i samhället samlas hos en eller några få personer. Det är grunden för diktaturer.

Den här texten handlar om medier, företag, domstolar och det civila samhället i Sverige. Du kommer få läsa om vad de gör och hur de kan påverka i samhället.

  • Rätten att påverka och delta i sitt lands styre

    Alla har rätt att delta i sitt lands styre, direkt eller genom att välja sina representanter i fria och rättvisa val.

    Du har också rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Det betyder att du har rätt att tycka och tänka vad du vill. Du får också sprida dina tankar och idéer till andra, till exempel på sociala medier. Men du får inte använda din yttrandefrihet för att sprida hat och förtal om andra människor och grupper. Du har också rätt att ordna och delta i fredliga möten, demonstrationer och föreningar. Men du har också rätt att inte delta i möten, demonstrationer eller vara medlem i en förening.

Medier

Fria medier är viktiga i en demokrati. Medier sprider nyheter, kunskap och information som påverkar alla människor i ett samhälle. Medier är också viktiga när det gäller att skapa debatt i olika samhällsfrågor. Journalister ska kunna informera fritt och granska politiker och andra personer som har makt i samhället. Radio, tv, tidningar och medier på internet ska kunna sända, skriva och publicera vad de vill utan att någon annan bestämmer över innehållet.

I vissa länder finns inga fria medier. De som har makten bestämmer vad medierna får skriva eller sända. Journalister kan bli hotade och hindrade från att göra sitt jobb. Då kan ledarna få mer makt och kontroll över folket i samhället.

Vad är public service?

Det finns tre medieföretag som har ett speciellt uppdrag i Sverige. Det är Sveriges Radio (SR), Sveriges Television (SVT) och Utbildningsradion (UR). SR, SVT och UR kallas public service. Det betyder att de ska göra nyheter och program för alla i samhället. Alla i Sverige kan titta och lyssna på programmen från public service-företagen. Man behöver inget abonnemang.

Public service-företagen ska vara oberoende av politiska och andra intressen. De ska rapportera om samhället och om åsikter, utan att välja sida. Men de ska ställning för demokrati och jämlikhet. De får inte tjäna pengar på sina program. De får sina pengar från en avgift som betalas via skatten.

Sociala medier

Sociala medier används av människor över hela världen. Sociala medier är ett namn för flera olika webbplatser och appar på internet. På sociala medier kommunicerar människor direkt med varandra. Till skillnad från traditionella medier som radio, tv och tidningar kan vem som helst skapa innehåll på sociala medier.

Exempel på sociala medier är bloggar, internetforum, Facebook, Instagram, Telegram, Twitter, WhatsApp och Youtube.

Sociala medier har bidragit till att fler människor har möjlighet att uttrycka, sprida och ta del av olika åsikter och information. Samtidigt finns det utmaningar med sociala medier. Människor kan använda sociala medier för att sprida falsk information, rykten eller propaganda. Ibland sprids också hot och hat mot offentliga personer på sociala medier. Det är viktigt att vara källkritisk när du använder sociala medier.

Marknaden

Även företag och konsumenter påverkar samhället. De är en del av marknaden. Företagen tillverkar och säljer varor och tjänster i samhället. Företagen anställer också väldigt många människor. Sveriges ekonomi påverkas av marknaden, till exempel hur mycket skatt staten, regionerna och kommunerna får in. Marknaden påverkar också hur många människor som har arbete och kan klara sig på sin egen lön.

Rättsväsendet

I rättsväsendet ingår vanligtvis de myndigheter som ansvarar för rättssäkerhet och rättstrygghet. Domstolarna är grunden i rättsväsendet. Till rättsväsendet ingår också de brottsförebyggande och utredande myndigheterna, till exempel Polisen och Brottsoffermyndigheten.

Sveriges domstolar ska avgöra mål och ärenden – alltså döma. De ska vara opartiska och självständiga. Det betyder att riksdagen, regeringen eller andra myndigheter inte får bestämma hur domstolen dömer i ett visst fall.

I Sverige finns det tre typer av domstolar: allmänna domstolar, förvaltningsdomstolar och specialdomstolar.

Allmänna domstolar

Tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen kallas för de allmänna domstolarna. De avgör brottsmål och tvistemål. Brottsmål är när någon är misstänkt för att ha begått ett brott. Tvistemål är när två parter inte kommer överens och inte kan lösa det själva. Några av de vanligaste tvisterna handlar om pengar och köp.

Domstolarna bedömer alltså om någon är skyldig till brott och vilket straff personen i så fall ska få. Det finns olika typer av straff. Det kan till exempel vara böter eller fängelse. En person som är misstänkt för ett brott ska betraktas som oskyldig tills åklagaren kan bevisa att personen är skyldig.

Sverige har inte dödsstraff. Riksdagen avskaffade dödsstraff i fredstid 1921 och dödsstraff i krigstid 1973.

Förvaltningsdomstolar

Förvaltningsrätter, kammarrätter och Högsta förvaltningsdomstolen kallas för förvaltningsdomstolarna. Förvaltningsdomstolarna avgör tvister mellan enskilda personer och myndigheter och tvister mellan företag och myndigheter. Om du inte är nöjd med något beslut från till exempel socialtjänsten, Försäkringskassan eller Skatteverket kan du överklaga det till förvaltningsrätten. Migrationsdomstolarna är också förvaltningsdomstolar.

I vissa kommuner kan kommunens medborgarkontor hjälpa dig om du behöver mer information om hur du överklagar ett beslut. 

Exempel: Anita får hjälp att överklaga ett beslut

Anita är 73 år gammal och har ansökt om hemtjänst från socialtjänsten i kommunen där hon bor. En biståndshandläggare utreder om Anita är i behov av stöd. Efter utredningen skickar biståndshandläggaren beslutet i ett brev till Anita. Hon har fått avslag på sin ansökan och får inte hemtjänst. Hon tycker det är fel. Vad ska hon göra? I beslutet står det om överklagan, men hon tycker det är svårt att förstå. Hon ringer till biståndshandläggaren som är skyldig att informera Anita om hur hon överklagar till förvaltningsrätten.

Specialdomstolar

Specialdomstolarna avgör tvister inom olika specialområden. Ett exempel är Arbetsdomstolen som avgör tvister mellan anställda och arbetsgivare.

Civila samhället

I en demokrati är det viktigt att du som invånare får vara med och påverka samhället. Det civila samhället är en plats där du har möjlighet att påverka och arbeta med frågor som du tycker är viktiga. Du kan göra det tillsammans med andra. Det civila samhället är inte en del av staten eller marknaden.

Ett starkt civilsamhälle är viktigt i en demokrati. I det civila samhället kan människor till exempel påverka politiken, granska dem som har makten och arbeta med att försvara mänskliga rättigheter.

Många organisationer och grupper i det civila samhället är ideella föreningar. Många arbetar gratis i ideella föreningar. En ideell förening kan vara till exempel en fotbollsklubb för barn och ungdomar, en organisation som har läxhjälp för vuxna eller ett språkcafé för nyanlända.

Det är viktigt att vara källkritisk

Är allt som vi hör, ser och läser om på internet, i tidningar, på TV och radio sant? Hur vet vi att vi kan lita på en källa? Och vad innebär det egentligen att vara källkritisk?

En källa är något eller någon som man hämtar information eller fakta från. Vi får information hela tiden och på många olika sätt. Vi läser tidningar, lyssnar på radio, tittar på TV och läser på sociala medier. Informationen som vi tar del av är aldrig neutral. Berättelser och bilder kan vara övertygande och spännande. Men vi måste alltid fundera på om den information vi tar del av och sprider är korrekt eller inte. Det är alltså viktigt att vara källkritisk till information som vi läser, hör eller tar del av.

Du kan ställa dig dessa frågor för att ta reda på om information är korrekt eller felaktig:

  • Vem ligger bakom informationen? En myndighet, ett företag, en organisation eller forskare? Kan du hitta den ursprungliga källan?
  • Varför finns informationen? Är det för att informera, göra reklam, tjäna pengar eller få andra att tycka samma sak?
  • Hur gammal är informationen? Är den fortfarande relevant? Är det till exempel en gammal nyhet?
  • Hur fick du tag på informationen? Kommer den från en källa du kan lita på, som har lämnat korrekt information tidigare?
  • Kan du hitta informationen i andra källor? Var försiktig med information som du bara hittar i en källa. Försök alltid hämta fakta från två källor som är oberoende av varandra.