Så styrs Sverige

Senast uppdaterad: 8/11-2021

Om Sverige - ett material för samhällsorientering.

Den här texten handlar om hur Sverige styrs. Sverige har haft demokrati i ungefär hundra år. Vart fjärde år väljer folket vilka partier som ska styra i riksdag, regioner och kommuner.

Du kommer bland annat få läsa om hur makten är fördelad i Sverige. Du kommer också få läsa om Sveriges lagar och om hur riksdagen fungerar.

  • Rätten att påverka och delta i sitt lands styre

    Alla har rätt att delta i sitt lands styre, direkt eller genom att välja sina representanter i fria och rättvisa val.

    Du har också rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Det betyder att du har rätt att tycka och tänka vad du vill. Du får också sprida dina tankar och idéer till andra, till exempel på sociala medier. Men du får inte använda din yttrandefrihet för att sprida hat och förtal om andra människor och grupper. Du har också rätt att ordna och delta i fredliga möten, demonstrationer och föreningar. Men du har också rätt att inte delta i möten, demonstrationer eller vara medlem i en förening.

Folkstyret och det demokratiska systemet

Sverige är ett demokratiskt styrt land. Det betyder att all offentlig makt utgår från folket. Vi som bor i Sverige påverkar hur landet ska fungera. Vi röstar fram politiker som styr Sverige åt oss. Det här kallas folkstyre.

En demokratisk grundtanke är att alla människor är lika mycket värda och ska ha samma rättigheter. I en demokrati ska man få tänka och tycka vad man vill och kunna uttrycka sina åsikter öppet i tal eller skrift. Det finns lagar som skyddar våra demokratiska rättigheter.

Sveriges lagar

Det finns många lagar i Sverige. Lagarna säger vad vi får göra och vad vi inte får göra. Du får till exempel inte köra bil mot rött ljus. Du får heller inte stjäla någon annans saker. Lagarna säger också vad vi har rätt till. Till exempel har barn rätt att gå i skolan och som nybliven förälder har du rätt till föräldrapenning. Lagarna finns för att vi människor ska kunna leva tillsammans och vara trygga.

Ibland kommer det nya lagar. Lagar kan också ändras. Till exempel blev det förbjudet för föräldrar i Sverige att slå sina barn år 1979. Innan dess var det tillåtet. Ett annat exempel är förbudet mot att röka inne på restauranger. Det blev förbjudet 2005.

Sveriges lagbok med en domarklubba ovanpå.

Sveriges grundlagar

Några lagar är extra viktiga. De kallas grundlagarna. De står över alla andra lagar och är svåra att ändra på. I grundlagarna står det att Sverige är en demokrati.

Det finns fyra grundlagar i Sverige. De heter regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Regeringsformen

I regeringsformen står det hur Sverige ska styras. Det står att vi som bor i Sverige är med och bestämmer genom de politiker vi väljer i olika val. Regeringsformen beskriver också våra rättigheter. Det står till exempel att dödsstraff är förbjudet i Sverige, och att alla människor har rätt till vilken religion eller tro de vill. Regeringsformen innehåller också regler för hur vår riksdag och regering ska arbeta.

Successionsordningen

Sverige är en monarki och vi har en kung som är statschef. Successionsordningen innehåller regler för vem som ärver den svenska tronen och blir ny kung eller drottning. Sveriges kung heter Carl XVI Gustaf. Hans äldsta barn heter Victoria. Hon kommer bli drottning i framtiden.

Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen

Alla vi som bor i Sverige har rätt att tycka och säga nästan vad vi vill. Du får säga vad du tycker i tv och du får skriva vad du tycker på internet och i tidningen. Om du till exempel har en åsikt om politiken i Sverige så har du rätt att uttrycka den. Samma sak gäller för nyhetstidningar. De bestämmer själva vad de vill skriva, inte politikerna. Det här står i grundlagarna som heter tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

  • Tryckfrihetsförordningen handlar om vad man får skriva i tidningar och böcker.
  • Yttrandefrihetsgrundlagen handlar om vad man får säga, skriva och uttrycka i radio, tv, film och på internet.

De här lagarna ska också skydda oss mot förtal och kränkningar. Det innebär att det finns undantag från friheten att skriva och säga vad som helst. Det är till exempel ett brott att offentligt sprida uttalanden som hotar eller är nedsättande om en grupp av personer, med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning. Det heter hets mot folkgrupp. Den som till exempel säger att alla från ett visst land är kriminella kan bli dömd för hets mot folkgrupp. Det kan också vara förbjudet att sprida falska rykten eller kränka en annan person.

  • Frågor för reflektion

    Varför tror du att tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen är så viktiga att de är grundlagar i Sverige?

Sverige är en monarki och har en kung

Sverige är en monarki och har varit det under flera hundra år. Det betyder att det finns en drottning eller kung som är statschef för landet. Sverige har en kung som statschef idag, Carl XVI Gustaf. Han har varit kung i nästan 50 år.

I andra delar av världen finns det monarkier där drottningen eller kungen har makt att bestämma i samhället. Sveriges kung har ingen politisk makt. Hans uppgifter är bara symboliska och representativa. Kungen visar upp och representerar Sverige på många sätt. Han gör till exempel statsbesök och träffar ledare för andra länder. Han besöker också olika organisationer och företag runt om i Sverige.

År 1979 beslutade Sveriges riksdag att drottningen eller kungens äldsta barn blir nästa drottning eller kung. Tidigare var det i första hand den äldste sonen som blev kung. Idag har ingen betydelse om det är en kvinna eller man. En dag kommer kungens dotter kronprinsessan Victoria bli statschef i Sverige.

Sverige styrs genom stat, regioner och kommuner

Den politiska makten är uppdelad på många i Sverige. Det är vi medborgare som bestämmer vilka politiker som ska styra Sverige. Det gör vi genom att rösta på politiker:

  • På lokal nivå – i kommunen
  • På regional nivå – i regionen
  • På nationell nivå – i riksdagen
  • I Europeiska unionen – i EU-parlamentet

Politikerna i riksdagen beslutar om sådant som handlar om hela landet. Sverige är också uppdelat i 21 regioner och 290 kommuner. Politikerna i regionerna och kommunerna beslutar om sådant där vi bor. I Europaparlamentet beslutar de om sådant som gäller i hela EU.

Riksdagen bestämmer om lagarna i Sverige

Det är regeringen som styr landet på nationell nivå. Det sker genom att regeringen ser till att riksdagens beslut genomförs. Regeringen kan också föreslå nya lagar eller lagändringar. Riksdagen röstar ja eller nej till regeringens förslag. Riksdagen fattar beslut som gäller i hela landet.

I riksdagen bestämmer man också om statens inkomster och utgifter. Statens pengar används bland annat till universitet och högskolor, polisen och barnbidrag.

Riksdagen och regeringen är en del av det som kallas för staten.

Regionerna ansvarar för sjukvården

Det finns 21 regioner i Sverige. Regionernas viktigaste uppgift är att sköta vården. De sköter sjukvård, hälsovård och tandvård. De ansvarar även för att det finns kollektivtrafik som bussar, spårvagnar och tunnelbana.

Regionerna styrs av politiker som vi medborgare röstar fram i regionvalet. Beslut om hur regionen ska styras sker i regionfullmäktige.

Kommunerna sköter skolan

Sverige är också indelat i 290 kommuner. Det finns stora kommuner och små kommuner. Den största kommunen är Stockholms kommun. Där bor det nästan en miljon människor. Den minsta kommunen är Bjurholms kommun. Där bor det mindre än 3000 människor.

Kommunerna ansvarar för mycket av den service som finns där du bor. Det är kommunen som ser till så att det kommer vatten när du spolar i kranen hemma och att det finns skolor för barnen. Kommunen ser också till att gamla och sjuka kan få hjälp när de inte orkar sköta sig själva.

Kommunerna styrs av politiker som vi invånare har röstat fram i kommunvalet. Beslut om hur kommunen ska styras sker i kommunfullmäktige.

Kommunerna och regionerna får pengar via skatten

Kommunerna och regionerna behöver pengar för att kunna driva sina verksamheter. Därför betalar vi skatt. Skatten står för den största delen av regionernas och kommunernas intäkter. Intäkterna består också av statsbidrag och avgifter på tjänster.

Pengarna används till skola, sjukhus, vägar och annat. De invånare som har en inkomst betalar skatt i kommunen där de bor.

Kommunerna och regionerna bestämmer själva hur hög skatten ska vara. Det är en del av det som kallas självstyre.

Europeiska unionen

Europeiska unionen, EU, är en organisation med 27 europeiska länder . Länderna som är med i EU samarbetar i flera frågor, till exempel handel, miljö och jordbruk. De arbetar också tillsammans för att se till att det är fred i Europa. Många EU-länder använder samma pengar. Valutan heter euro.

Sverige blev medlem i EU 1995. Förut var Storbritannien medlem i EU, men de lämnade 2020. Storbritanniens utträde kallas för brexit.

EU beslutar om lagar som ska gälla i hela EU. Många av EU:s lagar har gjort det lättare att göra affärer, resa och arbeta inom EU.

EU-kommissionen, Europaparlamentet och ministerrådet är tre viktiga institutioner i EU. I varje institution jobbar representanter från medlemsländerna. Det är EU-kommissionen som föreslår lagar som ska gälla i EU. Europaparlamentet och ministerrådet diskuterar förslagen och säger ja eller nej till lagarna. Om de säger ja till en ny EU-lag måste alla EU-länder följa lagen.

Sverige har flera politiker i EU-parlamentet. Vi har röstat fram dem. De är med och fattar beslut om hur EU ska fungera.

  • Frågor för reflektion

    Kan du komma på olika exempel på politiska frågor och beslut?

    Fundera på vilka frågor som beslutas på var och en av de fyra nivåerna.