Välfärdsstatens framväxt utifrån mänskliga rättigheter och jämställdhet
Senast uppdaterad: 25/9-2023
Den här texten handlar om välfärdsstaten Sveriges framväxt.
Du kommer få läsa om kampen för mänskliga rättigheter och jämställdhet och hur den kampen har format Sverige till den välfärdsstat den är i dag. Du kommer också få läsa om flera viktiga händelser, personer och årtal i den här kampen.
Introduktion till tidslinje över välfärdsstatens utveckling
"Alla människor är födda fria och är lika i värde och rättigheter." Det är den första meningen i Förenta nationernas allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948. Här är några exempel på andra rättigheter som står med i förklaringen. Alla handlar på ett eller annat sätt om välfärden:
- Du har rätt till utbildning
- Du har rätt till goda arbetsvillkor
- Du har rätt att gå med i ett fackförbund
- Du har rätt till en tillfredsställande levnadsstandard (till exempel mat och kläder)
- Du har rätt till en bostad
- Du har rätt till socialt skydd (till exempel äldreomsorg)
- Du har rätt till hälsa (till exempel sjukvård)
Dessa rättigheter ska gälla alla, utan diskriminering. Diskriminering betyder att en person får sämre rättigheter än någon annan, till exempel på grund av kön, hudfärg, ålder eller sexuell läggning.
Förenta nationerna (FN) har skrivit särskilda texter om rättigheter för barn, personer med funktionsnedsättning, urfolk och flyktingar eftersom de grupperna ofta har blivit orättvist behandlade. Andra texter har regler om att avskaffa diskriminering av kvinnor och rasism, eftersom de problemen också är särskilt utbredda. De rättighetstexterna kallas konventioner och de är också viktiga för välfärden. De handlar bland annat om:
- Skydd mot diskriminering i arbetslivet på grund av kön
- Barns rätt att komma till tals och att alltid se till barnets bästa
- Rätten till samma möjligheter som andra även om du har en funktionsnedsättning
Kvinnor har inte alltid haft samma rättigheter som män i Sverige. På 1800-talet fick kvinnor inte rösta i politiska val och de fick inte arbeta inom alla yrken. De fick inte bestämma vem de skulle gifta sig med och gifta kvinnor fick inte bestämma över sina egna pengar. Kvinnor har kämpat för att få samma rättigheter som män.
Att kvinnor och män har samma rättigheter och möjligheter i livet kallas jämställdhet. Till exempel ska kvinnor få vård lika snabbt som män och ha lika hög lön som män om de gör samma arbete. Jämställdhet ska gälla inom livets alla områden.
Kan du ge exempel på när det fortfarande inte är jämställt mellan kvinnor och män i Sverige?
Varför är det viktigt med jämställdhet, tror du?
Statens ansvar
Det är svenska staten som ska se till att alla som bor i Sverige får sina rättigheter tillgodosedda. Regering, myndigheter, kommuner och regioner har ansvar för detta. Men alla vi som bor i Sverige har också skyldighet att bidra så att samhället kan fungera. Till exempel genom att arbeta och betala skatt.
Om du inte får samma rättigheter som en annan person kan det betyda att du blir diskriminerad.
Människor har i alla tider kämpat för sina rättigheter och för jämlikhet och jämställdhet. Så har det varit även i Sverige. Den här kampen har bidragit till att Sverige är det samhälle som det är i dag.
Viktiga händelser och årtal i kampen för mänskliga rättigheter
1809 avsattes den dåvarande svenska kungen i en kupp. Sedan dess har svenska kungar inte haft lika stor makt. När folket fick större makt att bestämma saker förändrades Sverige. Det hände fler saker som var bra för alla människor och för hela landet. Till exempel bestämdes det att alla barn har rätt att lära sig läsa, skriva och räkna. Sverige fick bygga fler skolor och utbilda fler lärare för att fler barn skulle kunna gå i skolan. Men alla barn kunde inte gå i skola. Många familjer var jordbrukare och barnen behövde hjälpa till hemma på gården.
Det startades också skolor för vuxna och det var en helt ny typ av skolor. Det fanns redan universitet men de kunde inte alla gå i. Då behövde man ha gått i skola tidigare, och i början var det bara män som fick studera på universitet. Men de här nya skolorna som startade kunde alla gå i. Skolorna kallades folkhögskolor och var till för alla människor, för folket. Det är viktigt att alla får gå i skola för att kunna skapa ett rättvist samhälle.
I slutet på 1800-talet hade många arbetare långa arbetsdagar och låga löner. Arbetarna startade organisationer för att kämpa tillsammans för att få bättre arbetsvillkor. De här organisationerna finns fortfarande och kallas för fackförbund. För att protestera mot orättvisa arbetsvillkor vägrade arbetarna att arbeta ibland, de strejkade. Att strejka var ett sätt att kämpa för bättre rättigheter.
1889 startade ett nytt politiskt parti, det Socialdemokratiska arbetarpartiet. Det var arbetare som startade partiet och de ville förbättra villkoren för arbetare. De ville öka jämlikheten i Sverige och ha ett rättvisare samhälle.
Vid den här tiden fick bara vissa grupper i samhället rösta i riksdagsvalen. Till exempel inkomst och kön avgjorde om du fick rösta eller inte. Det tyckte många var orättvist och både män och kvinnor gick med i olika föreningar. De kämpade för att fler skulle få rätt att rösta. Det tog tid men till slut blev det förändring.
Kampen om rösträtt för alla fortsatte. Steg för steg blev det rättvisare och till slut fick nästan alla rösta, inte bara de rika och de med störst makt i samhället.
Arbetare fortsatte att kämpa för bättre arbetsvillkor och 1909 genomfördes en stor strejk. Sammanlagt strejkade 300 000 arbetare över hela landet den gången. 1931 sköt militär ihjäl fem strejkande arbetare i Ådalen under en fredlig demonstration. Det var en händelse som visade hur starka motsättningarna var i det svenska samhället.
En annan grupp som har kämpat för sina rättigheter och för att inte diskrimineras är homosexuella. På 1800-talet kunde en man dömas till två års straffarbete om han hade sex med en annan man. 1944 blev det lagligt att vara homosexuell i Sverige men det klassades fortfarande som en sjukdom. Sedan 1979 är homosexualitet inte klassat som en sjukdom.
Mänskliga rättigheter gäller självklart också barn, alla barn i hela världen. Barns rättigheter är beskrivna i något som heter Barnkonventionen. Där står det att alla under 18 år är barn och att alla beslut som handlar om barn ska utgå från barnets bästa. Det är FN som har skrivit Barnkonventionen. 196 länder har skrivit under den och lovat att de ska följa den.
Sverige var det första landet i världen som beslutade att det är förbjudet att slå barn. Det blev beslutat år 1979.
1994 kom Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS). Det är en lag som ger personer med funktionsnedsättningar rätt till stöd och service.
I Sverige bor många olika nationaliteter och grupper av människor. Fem av de här grupperna har funnits i Sverige under väldigt lång tid. De är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. De är Sveriges fem erkända nationella historiska minoriteter. Samer är också erkända som urfolk. Samerna har en långvarig och mycket stark relation till ett stort landområde i norra Sverige, Norge, Finland och Ryssland som kallas för Sapmi.
Samer och andra nationella minoriteter har inte haft samma rättigheter som andra svenskar och har blivit orättvist behandlade. De har till exempel haft svårare att få jobb och en del har inte fått gå i samma skolor som andra. Den svenska regeringen har erkänt kränkningar och andra övergrepp mot grupperna. Under 2000-talet har de nationella minoriteternas rättigheter blivit bättre.
2009 blev det förbjudet att diskriminera och behandla någon sämre på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Samma år fick samkönade par, alltså två män eller två kvinnor, rätt att adoptera barn.
2013 avskaffades en lag som tvingade personer att sterilisera sig för att få ändra sitt juridiska kön. Juridiskt kön är det kön som står i folkbokföringen, i ditt pass och i andra dokument från myndigheter.
2020 beslutade Sverige att allt som står i Barnkonventionen också gäller enligt lag i Sverige. Det innebär att den som inte följer Barnkonventionen kan straffas med böter eller fängelse.
Varför är det bra med skolor för vuxna, tror du?
På vilka sätt kan det vara lättare för arbetare att kämpa för sina rättigheter om de är många tillsammans?
I en del länder i världen är det förbjudet för arbetare att bilda fackföreningar. Varför är det så, tror du?
Visste du att sex med någon av samma kön fortfarande är olagligt i cirka 80 länder, och att det kan straffas med döden i flera länder? Är det lagligt eller olagligt i det land eller de länder där du bott tidigare?
Visste du att det i Sverige finns folkgrupper som inte alltid haft samma rättigheter som andra. Vad tänker du om det?
Viktiga händelser och årtal i kampen för jämställdhet
1801 föddes en kvinna som hette Fredrika Bremer. Hon kämpade för kvinnors rätt till utbildning, rätt att vara myndiga och andra rättigheter som män redan hade. Det var en svår kamp på den här tiden och Fredrika Bremer blev en förebild för många andra kvinnor. Hon fick andra kvinnor att också kämpa för att förändra villkoren och livet för kvinnor och flickor.
Tidigare hade män bestämt det mesta i kvinnors liv men under de här åren fick kvinnor större rätt att bestämma själva. Till exempel fick gifta kvinnor bestämma själva över sina egna pengar. Kvinnor fick också rätt att bestämma vem de skulle gifta sig med och det blev olagligt för en man att slå sin fru.
1919 fick kvinnor rätt att rösta i politiska val. I Riksdagsvalet 1921 kunde kvinnor väljas till riksdagsledamöter för första gången. Kvinnliga politiker har varit viktiga genom åren, bland annat i frågor om jämställdhet och barns rättigheter.
På 1930- och 1940-talet bestämdes flera saker som var viktiga för kvinnor med barn. Det blev gratis att föda barn på sjukhus och det blev förbjudet att avskeda kvinnor från sina jobb för att de blev gravida. Särskilda vårdcentraler för barn startades och det byggdes bättre bostäder för familjer med barn.
1960 kom en lag som sa att kvinnor ska tjäna lika mycket pengar som män om de gör samma arbete.
Under 1960-talet fick kvinnor också större rätt att bestämma över sina egna kroppar. De fick till exempel rätt att äta tabletter (P-piller) för att inte bli gravida. Det blev förbjudet för en gift man att tvinga sin fru att ha sex. På 1970-talet kom en lag som ger kvinnor rätt att avbryta sin graviditet. Det kallas att göra abort.
Fram till 1974 fanns något som hette moderskapspenning. Det var en ekonomisk ersättning till kvinnor som var hemma med små barn. 1974 ändrades det till föräldrapenning. Då kunde även män vara hemma med barnen och få ersättning för det. Det byggdes också fler förskolor och fritidshem för barn. Det gjorde det lättare för kvinnor att komma tillbaka till arbetslivet och tjäna egna pengar efter att ha fått barn.
Det bestämdes också att varje person ska betala skatt på sin egen lön, det kallas särbeskattning. Tidigare betalade gifta par skatt för sin sammanlagda inkomst. Den nya lagen gjorde att kvinnor fick behålla mer av sin lön.
Kvinnor har inte alltid fått ha samma yrken som män. Det sista yrket som bara män fick ha var militär. Men sedan 1989 får kvinnor jobba även inom militären. Det innebär att kvinnor nu får jobba inom alla yrken i Sverige.
1999 blev det olagligt att köpa sex.
2018 bestämdes att den som vill ha sex med en person alltid måste ta reda på om den andra personen vill. Det är olagligt att ha sex med någon om du inte är säker på att personen vill ha sex.
Föräldrapenningen har fortsatt att utvecklas och fler män är hemma med barnen när de är små. Men kvinnor tar fortfarande ut fler dagar med föräldrapenning än män.
Varför hade kvinnor inte samma rättigheter som män tidigare, tror du?
Kvinnornas kamp för rättigheter handlar på många sätt om frihet. På vilket sätt blev kvinnorna mer fria, när de fick rättigheter som bara män hade förut?